Jota Centauri

Jota Centauri (ι)
Centaurus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKentauren
Rektascension13t 20m 35,81737s[1]
Deklination-36° 42′ 44,2447″[1]
Skenbar magnitud ()2,73[2]
Stjärntyp
SpektraltypA2 V(kA15hA3mA3va)[3]
U–B+0,01[2]
B–V+0,03[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+0,1[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -341,11[1] mas/år
Dek.: -86,14[1] mas/år
Parallax ()55,49 ± 0,17[1]
Avstånd58,8 ± 0,2  (18,02 ± 0,06 pc)
Absolut magnitud ()1,47[5]
Detaljer
Massa2,5[6] M
Radie2,03[7] R
Luminositet26[8] L
Temperatur8 600[9] K
Metallicitet-0,46[9] dex
Vinkelhastighet90,3[10] km/s
Ålder0,35[6] miljarder år
Andra beteckningar
CD-36° 8497, GJ 508,1, FK5 496, HD 115892, HIP 65109, HR 5028, SAO 204371. [11]

Alhakim eller Jota Centauri (ι Centauri, förkortat Jota Cen, ι Cen) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Kentauren. Den har en skenbar magnitud på 2,73[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 55,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 59 ljusår (ca 18 parsek) från solen.

Nomenklatur

Jota Centauri har det traditionella namnet Alhakim, som betyder ”Den vise” och möjligen kommer från det arabiska namnet Kentaurus al-Hakeem (قنطورس الحكيم).[12]

Egenskaper

Jota Centauri är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A2 V (kA15hA3mA3va)[3] och är en stjärna som genererar energi genom fusion av väte i dess kärna. Den har en massa som är ca 2,5[6] gånger större än solens massa, en radie som är omkring dubbelt[7] så stor som solens och utsänder från dess fotosfär ca 26[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 8 600[9] K.

Jota Centauri har ett överskott av infraröd strålning vilket tyder på att den är omgiven av en stoftskiva, som är belägen inom en omloppsradie på sex astronomiska enheter från stjärnan. Stoftet är ovanligt lysande för en stjärna i denna ålder, vilket antyder att en del processer nyligen har ökat mängden stoft, såsom kollisioner mellan planetesimaler. Alternativt kan planetesimalerna i detta system ha ovanliga fysikaliska egenskaper. Från och med 2011 har sökning på planeter kring stjärna hittills varit utan framgång.[6]

Jota Centauri ser ut att tillhöra den stellära kinematiska gruppen som kallas IC 2391. Det är en grupp av cirka 16 stjärnor med gemensam egenrörelse, som sannolikt härstammar från samma molekylära moln för minst 45 miljoner år sedan.[13]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966). "UBVRIJKL photometry of the bright stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4 (99). Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  3. ^ [a b] Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: spectroscopy of stars earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, arXiv:astro-ph/0603770 , Bibcode:2006AJ....132..161G, doi:10.1086/504637
  4. ^ Wielen, R.; et al. (1999), Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions (35), Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, Bibcode:1999VeARI..35....1W
  5. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c d] Quanz, Sascha P.; et al. (August 2011), "Searching for Gas Giant Planets on Solar System Scales: VLT NACO/APP Observations of the Debris Disk Host Stars HD172555 and HD115892", The Astrophysical Journal Letters, 736 (2): L32, arXiv:1106.4528 , Bibcode:2011ApJ...736L..32Q, doi:10.1088/2041-8205/736/2/L32
  7. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/iotacentauri. Hämtad 2018-03-14.
  8. ^ [a b] Wyatt, M. C.; et al. (July 2007), "Steady State Evolution of Debris Disks around A Stars", The Astrophysical Journal, 663 (1): 365–382, arXiv:astro-ph/0703608 , Bibcode:2007ApJ...663..365W, doi:10.1086/518404
  9. ^ [a b c] Saffe, C.; et al. (October 2008), "Spectroscopic metallicities of Vega-like stars", Astronomy and Astrophysics, 490 (1): 297–305, arXiv:0805.3936 , Bibcode:2008A&A...490..297S, doi:10.1051/0004-6361:200810260
  10. ^ Díaz, C. G.; et al. (July 2011), "Accurate stellar rotational velocities using the Fourier transform of the cross correlation maximum", Astronomy & Astrophysics, 531: A143, arXiv:1012.4858 , Bibcode:2011A&A...531A.143D, doi:10.1051/0004-6361/201016386
  11. ^ "LTT 5138 -- High proper-motion Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-02-02
  12. ^ (på turkiska) YILDIZ ADLARI SÖZLÜĞÜ - Mustafa Pultar (Alhakim)
  13. ^ Nakajima, Tadashi; Morino, Jun-Ichi; Fukagawa, Misato (September 2010), "Potential Members of Stellar Kinematical Groups within 20 pc of the Sun", The Astronomical Journal, 140 (3): 713–722, Bibcode:2010AJ....140..713N, doi:10.1088/0004-6256/140/3/713

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Centaurus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Centaurus chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.