Jota Cassiopeiae

Jota Cassiopeiae (ι)
Cassiopeia IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildCassiopeja
Rektascension02t 29m 03,960s[1]
Deklination+67° 24′ 08,92″[2]
Skenbar magnitud ()+4,45 (maximum), 4,53 (minimum) [3]
Stjärntyp
SpektraltypA3pSr+F5V+G4V[2]
U–B+0,03[4]
B–V0,153±0,004[5]
VariabeltypRoterande variabel av Alfa2 Canum Venaticorum-typ (ACV)[3]
Astrometri
Radialhastighet ()1,2±2[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -26,61 ± 0,57[7] mas/år
Dek.: 38,21 ± 0,64[7] mas/år
Parallax ()24,55 ± 0,81[7]
Avstånd133 ± 4  (41 ± 1 pc)
Absolut magnitud ()1,62 ± 0,07 (Aa) 5,60 ± 0,17 (Ab)[8]
Detaljer
Massa1,99 ± 0,28[9] M
Luminositet24[9] L
Temperatur8 360 ± 275[9] K
Vinkelhastighet48[9] km/s
Ålder100[8] år
Andra beteckningar
CSI+66 213 1, HR 707, ROT 330, GC 2952, IDS 02208+6657, SAO 12298, STF 262ABC, GCRV 1388, IRAS 02249+6710, SKY# 3675, ADS 1860, GEN# +1.00015089J, JP11 649, TD1 1418, ADS 1860 ABC, HD 15089, N30 497, UBV 2492, AKARI-IRC-V1 J0229039+672408, HGAM 145, PLX 493, UBV M 8944, BD+66 213, HIC 11569, PMSC 02208+6657, uvby98 100015089 ABC, CCDM J02292+6725ABC, HIP 11569, PPM 400038[2]

Jota Cassiopeiae (ι Cassiopaiae, förkortat Jota Cas, ι Cas), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en trippelstjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Cassiopeja. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 4,53[3], är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 24,6[7] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 133 ljusår (ca 41 parsek) från solen.

Egenskaper

Primärstjärnan, Jota Cassiopeiae A, är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A3p Sr[2]. Stjärnan har en beräknad massa som är ca 92[10] gånger större än solens massa, en radie som är ca 2,3[9] gånger större än solens. Den utsänder från dess fotosfär ca 24[9] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 8 400[9] K.

Jota Cassiopeiae är en trippelstjärna där den ljusaste delen, Cassiopeiae A, innehåller en vit stjärna i huvudserien av spektraltyp A med en genomsnittlig skenbar magnitud på +4,61.[7] Den primära komponenten är en snäv dubbelstjärna där de två stjärnorna upplösts genom adaptiv optik. Dessa betecknas Aa och Ab. Den en är en roterande variabel av Alfa2 Canum Venaticorum-typ (ACV). Stjärnan varierar mellan magnitud +4,45 och 4,53 med en period av 1,7405 dygn.[3] Följeslagaren är en stjärna av spektraltyp G med en massa av endast 0,69 solmassor,[10] med en omloppsperiod på ca 50 år.[8]

En andra följeslagare, Cassiaopeiae B, är en gulvit stjärna i huvudserien av spektraltyp F med en skenbar magnitud av +6,87[7] och med en omloppsperiod på ca 620 år runt Cassiaopeia A.[11] Den tredje astrometriska komponenten, Cassiopeiae C, är en annan dubbelstjärna som Cassiopeiae A. Den består av två stjärnor av spektraltyp K respektive M.[8] Den kretsar med en separation på 7 bågsekunder från AB-primären.[12]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ Høg, E.; et al. (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H.
  2. ^ [a b c d] ”Basic data: V* iot Cas – Variable Star of alpha2 CVn type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=iot+Cas&submit=SIMBAD+search. Läst 9 april 2017. 
  3. ^ [a b c d] ”iot Cas” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=7292. Läst 9 april 2017. 
  4. ^ Mermilliod, J.-C. (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Catalogue of Eggen's UBV data. Bibcode:1986EgUBV........0M.
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=11569. Läst 9 april 2017. 
  6. ^ Wilson, Ralph Elmer (1953). "General catalogue of stellar radial velocities". Washington. Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  7. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, Floor (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752v1, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357 Note: see VizieR catalogue I/311.
  8. ^ [a b c d] Rosa, R. J.; Patience, J.; Vigan, A.; Wilson, P. A.; Schneider, A.; McConnell, N. J.; Wiktorowicz, S. J.; Marois, C.; Song, I.; MacIntosh, B.; Graham, J. R.; Bessell, M. S.; Doyon, R.; Lai, O. (2012). "The Volume-limited A-Star (VAST) survey - II. Orbital motion monitoring of A-type star multiples". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 422 (4): 2765. arXiv:1112.3666. Bibcode:2012MNRAS.422.2765D. doi:10.1111/j.1365-2966.2011.20397.x.
  9. ^ [a b c d e f g] Aurière, M.; Wade, G. A.; Silvester, J.; Lignières, F.; Bagnulo, S.; Bale, K.; Dintrans, B.; Donati, J. F.; Folsom, C. P.; Gruberbauer, M.; Hui Bon Hoa, A.; Jeffers, S.; Johnson, N.; Landstreet, J. D.; Lèbre, A.; Lueftinger, T.; Marsden, S.; Mouillet, D.; Naseri, S.; Paletou, F.; Petit, P.; Power, J.; Rincon, F.; Strasser, S.; Toqué, N. (2007). "Weak magnetic fields in Ap/Bp stars". Astronomy and Astrophysics. 475 (3): 1053. arXiv:0710.1554. Bibcode:2007A&A...475.1053A. doi:10.1051/0004-6361:20078189.
  10. ^ [a b] Drummond, Jack; Milster, Scott; Ryan, Patrick; Roberts, Jr., Lewis C. (2003). "ι Cassiopeiae: Orbit, Masses, and Photometry from Adaptive Optics Imaging in the I and H Bands". The Astrophysical Journal. 585 (2): 1007. Bibcode:2003ApJ...585.1007D. doi:10.1086/346224.
  11. ^ Heintz, W. D. (1996). "A Study of Multiple-Star Systems". The Astronomical Journal. 111: 408. Bibcode:1996AJ....111..408H. doi:10.1086/117792.
  12. ^ Tokovinin, A. A. (1997). "MSC - a catalogue of physical multiple stars". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 124: 75. Bibcode:1997A&AS..124...75T. doi:10.1051/aas:1997181. Archived from the original on 2017-06-20. (HR 707)

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Cassiopeia IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Cassiopeia chart.
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.