Från 1989 till 1991 var Bell nummer ett för Bordeaux och därefter under tre säsonger för Saint-Étienne där han avslutade den aktiva karriären 1994.
Landslag
Bell fanns med i Kameruns trupp till både VM 1982 och 1990, men fick inte göra VM-debut förrän 1994, då han vaktade målet två matcher, bland annat mot Sverige. Efter att Kamerun fått lämna det sistnämnda mästerskapet redan efter gruppspelet brände uppretade supportrar upp Bells hus i Douala[1].