Josefin Ljungman
Josefin Ljungman | |
Född | Josefin Sofia Isabelle Ljungman 26 december 1981 Göteborg, Sverige |
---|---|
IMDb SFDb |
Josefin Sofia Isabelle Ljungman, född 26 december 1981 i Göteborg, är en svensk skådespelerska.
Biografi
Josefin Ljungman är utbildad vid Skara skolscen. Hon har medverkat i uppsättningar på bland annat Backa Teater i Göteborg, Riksteatern och Dramaten. Genombrottet kom 2008 när hon spelade Hedvig i Ibsens Vildanden i regi av Thommy Berggren på Stockholms stadsteater. För denna roll mottog hon som första pristagare Såstaholms pris till Höstsols minne. Hon medverkade 2007 i filmen Hata Göteborg som estettjejen Nora och 2008 spelade hon i den norska långfilmen Fatso.
Hösten 2009 tog hon en paus från skådespeleriet och reste till Paris för att studera och måla. Hon var osäker på om hon ville fortsätta som skådespelerska, men redan följande år hade hon bestämt sig för att återvända till rampljuset. Det året spelade hon i den kritikerrosade dramafilmen Himlen är oskyldigt blå och skräckfilmen Psalm 21 med bland andra Jonas Malmsjö, i regi av Fredrik Hiller.
2012 medverkade Ljungman i Radioteaterns Rött och svart i regi av Jonas Cornell.[1] I filmen Mig älskar ingen (2012) spelar hon sig själv.[2]
Filmografi i urval
- 2005 – Kärlek 2000 (kortfilm)
- 2005 – Tjejen med videokameran (kortfilm)
- 2006 – Bota mig! (TV-serie)
- 2007 – Arn – Tempelriddaren
- 2007 – August (TV-serie)
- 2007 – Hata Göteborg
- 2007 – Pyramiden
- 2008 – Fatso
- 2009 – Kärlekens krigare
- 2010 – Himlen är oskyldigt blå
- 2010 – Psalm 21
- 2011 – Förväntningar (kortfilm)
- 2012 – Mig älskar ingen
- 2015 – Boys (TV-serie)
- 2019 – Hidden – Förstfödd (TV-serie)
Teater
Roller (ej komplett)
År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
2011 | Madeleine | Paraplyerna i Cherbourg (Les Parapluies de Cherbourg) Jacques Demy och Michel Legrand | Alexander Mørk-Eidem | Stockholms stadsteater |
Kusinen | Leka med elden August Strindberg | Sofia Jupither | Stockholms stadsteater | |
2015 | Madeleine | Paraplyerna i Cherbourg (Les Parapluies de Cherbourg) Jacques Demy och Michel Legrand | Alexander Mørk-Eidem | Stockholms stadsteater |
2016 | Fenitjka | Fäder och söner (Fathers and Sons) Brian Friel | Runar Hodne | Dramaten |
2017 | Flickan Augustas dotter | Molnens bröder Barbro Lindgren | Lars Rudolfsson | Dramaten |
Honey | Vem är rädd för Virginia Woolf? (Who's Afraid of Virginia Woolf?) Edward Albee | Thommy Berggren | Kulturhuset Stadsteatern | |
2019 | Husan | Lång dags färd mot natt (Long Day's Journey into Night) Eugene O’Neill | Emil Graffman | Göteborgs stadsteater |
Vem är Schmitz? (Frau Schmitz) Lukas Bärfuss | Ildikó Gáspár | Göteborgs stadsteater |
Referenser
Noter
- ^ ”Rött och svart av Henri Beyle Stendhal”. Sveriges radio. Arkiverad från originalet den 27 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140527214123/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=965&artikel=5242995. Läst 25 september 2012.
- ^ ”Mig älskar ingen (2012)”. IMDb. http://www.imdb.com/title/tt1465847/. Läst 25 september 2012.
Webbkällor
- ”Josefin Ljungman: Teater kan vara mördande tråkigt”. Helsingborgs Dagblad. 2 juli 2010. Arkiverad från originalet den 24 september 2011. https://web.archive.org/web/20110924180610/http://hd.se/noje/2010/07/02/josefin-ljungman-teater-kan-vara/. Läst 18 juli 2011.
Externa länkar
- Josefin Ljungman på Svensk Filmdatabas
- Josefin Ljungman på Stockholms stadsteaters webbplats
- Josefin Ljungman i Dramatens rollbok
Media som används på denna webbplats
Camera icon