Josef Malmberg

Malmbergs "Domaredansen på Häverö".

Johan Josef Malmberg, född 14 juni 1836 i Torslunda, Tierps socken, död 19 juni 1874 i Uppsala, var en svensk målare.[1]

Biografi

Malmberg var son till muraren Carl Malmberg. 1859 skrevs han in vid Konstakademien som förgyllargesäll. Malmberg genomgick 1860 Modellskolan samt 1862 Antikskolan med examen i anatomi. 1863 deltog han i Konstakademins utställning med Betlehemsstjärnan eller De tre vise männen. Vid akademiens utställning 1866 deltog han med fem målningar, dessa var: Spelande bönder, Betlehems-stjernan, Läsande gumma, "Christi uppståndelse, altartafvla, ämnad att uppsättas i Ladugårdslands-kyrkan" samt Domaredans i Häverö som prisades för "lif och raskhet samt en säker teckning". Från 1869 arbetade han som teckningslärare vid Uppsala högre elementarläroverk men skall ha fört ett oregelbundet liv. Vid utsikten att förlora sin tjänst vid skolan 1874 tog han sitt liv.[1]

Malmberg målade religiösa motiv, bland annat i kupolen till Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm, samt vardagliga motiv hämtade ur folklivet.

Han är representerad med teckningar i Nationalmuseum[2], Norrköpings konstmuseum[3] och i Malmö museum.

Fem folklivsskildringar från Häverö

Folklivsmålaren Malmberg är känd för att ha målat fem folklivsskildringar från Häverö, fyra oljemålningar och en blyertsteckning. Flera av dessa tavlor har äldre dräktskick av Häverödräkten som motiv. Oljemålningarna tillkom mellan år 1863 och 1867.[1]

Fem folklivsskildringar av JJ Malmberg
Mormor på besök av JJ Malmberg (beskuren)
Mormor på besök (1867) Mansdräkt som är påfallande ålderdomlig och i bevarat dräktmaterial okänd. Lång vit rock utan krage, relativt lång dubbelknäppt väst och knäbyxorna med smal lucka.[källa behövs]
Mormor på besök (1867) Mansdräkt som är påfallande ålderdomlig och i bevarat dräktmaterial okänd. Lång vit rock utan krage, relativt lång dubbelknäppt väst och knäbyxorna med smal lucka.[källa behövs] 
På väg till sockenkyrkan av JJ Malmberg
På väg till sockenkyrkan (186?)
På väg till sockenkyrkan (186?) 
Spelande bönder av JJ Malmberg (beskuren)
Spelande bönder (1863)
Spelande bönder (1863) 
Interiör med nyckelharpsspelman och ett barn JJ Malmberg
Interiör med nyckelharpsspelman och barn (1864)
Interiör med nyckelharpsspelman och barn (1864) 
Domaredansen med utpräglade sockendräkter av JJ Malmberg
Domaredansen (1865) Den enda kända folklivsbilden från Uppland med utpräglade sockendräkter.[4]
Domaredansen (1865) Den enda kända folklivsbilden från Uppland med utpräglade sockendräkter.[4] 

Referenser

  1. ^ [a b c] Liby, Håkan (1983). ”Några uppländska folklivsbilder av Johan Josef Malmberg”. Uppland (Uppsala  : Upplands fornminnesförenings förlag, 1940-) 1983,: sid. 41-61  : ill. ISSN 0566-3059. ISSN 0566-3059 ISSN 0566-3059.  Libris 3051101
  2. ^ nationalmuseum
  3. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 april 2020 
  4. ^ Cederblom, Gerda (1923). 13 Svenska folklivsbilder 
  • Svenska konstnärer : biografisk handbok ([Ny utg.] /[ny, rev. och kompletterad uppl.]). Vänersborg: Väbo. 1995. sid. 349. Libris 7765111. ISBN 91-87504-03-0 

Media som används på denna webbplats

Domaredansen av Johan Josef Malmberg.png
En av JJ Malmbergs 5 folklivsbilder.

Den enda kända folklivsbilden från Uppland med utpräglade sockendräkter. Många plagg överensstämmer mycket väl med det bevarade dräktmaterialet från socknen.

Spelmannen har en röd luva med brett, uppvikt bräm. .. Inte heller den stående mannens korta tröja med skört baktill [har motsvarighet i bevarat dräktmaterial. Mannen som håller ljuset har blå strumpor vilket är av intresse då det idag inte finns några bevarade mansstrumpor från Häverö.
Spelande bönder.png
Vid tiden för tavlans tillkomst började männen lägga av denna dräkttyp och övergå till modemässiga kläder utan lokal särprägel. Den stående mannen är med hans långbyxor mer modemedveten. Däremot är hans långa rock av äldre typ. På huvudet har han en skärmmössa av skinn, en s.k. kaskett
Interiör med nyckelharpsspelman och barn, beskuren.png
En av JJ Malmbergs 5 folklivsbilder. Spelman med har knäbyxor och troligen en lång rock. I halsen skymtar en vit, uppåtstående skjortkrage. På huvudet har han en luva med ett brett uppvikt bräm.
Mormor på besök, beskuren.png
En av JJ Malmbergs 5 folklivsbilder.

En mansdräkt som är påfallannde ålderdomlig och i bevarat dräktmaterial okänd. Till den långa vita rocken utan krage, den relativt långa dbbelknäppta västen och knäbyxorna med smal lucka, fanns förmodligen förlagor att tillgå vid målningen tillkomst 1867. Dessa plagg valdes följaktligen framför en yngre, empirepåverkad dräkttyp.

Ett mörkt halskläde är knutet runt den uppåtstående skjortkragen. Strumporna förefaller att vara mörkt blå, är uppknutna med långa, mönstervävda strumpeband i rött och grönt och skorna har silverspännen. Den höga hatten var en statussymbol som började dyka upp på landsbygden under 1800-talets andra hälft. Mannen har liksom kvinnorna en slät guldring på den vänstra handens ringfinger.
På väg till sockenkyrkan.png
En av JJ Malmbergs 5 folklivsbilder.

Mannen har knäbyxor och långrock med ståndkrage som är yngre till typen än den som avbildats på tavlan Mormor får besök. Till kyrkstassen hör givetvis också en hög hatt

Anmärkningsvärt modebetonad är den lilla pojkens klädsel. Han framstående nästan som utklädd i hög hatt, lång rock och käpp. Den korta, dubbelknäppta västen och de långa byxorna representerar en yngre dräkttyp än den äldre mannens.
Josef Malmberg Domaredansen på Häverö.jpg

Domaredansen på Häverö. Oljemålning. Domaredansen återgiven av J. Malmberg är en kulturbild av stort intresse. Den är den enda kända folklivsbilden från Uppland med utpräglade sockendräkter. Och Häverö-dräkterna äro både vackra och intressanta. Den till höger i förgrunden sittande nyckel-harpospelaren förtjänar särskild uppmärksamhet. Nyckelharpan är nämligen numera att betrakta såsom ett speciellt uppländskt musikinstrument. Under äldre tider ägde det

däremot vid utbredning. Nyckelharpan är känd från 1500-talet, men är möjligen äldre. - Greta Cederlund