Josef Källander

Anders Josef Källander, född 15 december 1861, död 25 oktober 1934,[1] var en svensk prästman.

Källander avlade teoretisk teologisk examen vid Uppsala universitet 1889 och prästvigdes 1890, varefter han blev komminister i Skön 1892 och i Härnösand 1896. Han blev vice pastor i Uppsala församling 1902 och extraordinarie hovpredikant 1906. Åren 1910–1933 var Källander kyrkoherde i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, 1910–1929 ledamot av Diakonistyrelsen och 1910–1930 av Stockholms stads konsistorium. Han var stadsfullmäktig 1918–1920 och ordförande i Stockholms prästsällskap 1927–1931. Han kallades till teologie doktor 1927. Källander ansågs som en framstående predikant och utgav ett flertal predikosamlingar.

Som vice pastor i Uppsala församling tog Källander i april 1905 initiativ till Studentkretsen för kyrkligt arbete i Uppsala som kom att involvera studenter i det moderna församlingsarbetet enligt församlingsrörelsens principer. Detta var grunden till den besöksverksamhet i aktiva församlingar som studenter inom ramen för de så kallade studentkorstågen gjorde 1909–1910. Bland de präster som Källander involverade i denna verksamhet kan nämnas Axel Lutteman och Otto Centerwall. Bland de studenter som påverkades djupt av detta arbete kan nämnas Manfred Björkquist.[2] Josef Källander är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.

Källor

Noter

  1. ^ Källander, Josef i Svenskt biografiskt lexikon
  2. ^ Santell, Fredrik (2016). Svenska kyrkans diakonistyrelse. Tillflöden och tillkomst, organisation och verksamhet intill 1938. sid. 93-94