Josef Frank

För den tyske läkaren Joseph Frank (1771–1842), se Joseph Frank.

Josef Frank
Josef Frank, 1960. Foto: Lennart Nilsson.
Personfakta
Nationalitet	Svensk, född i Österrike
Född	15 juli 1885
Födelseplats	Baden[1]
Död	8 januari 1967 (81 år)
Dödsplats	Oscars församling[1] och Stockholm[2]
Alma mater	Technische Universität Wien[3]
Arbeten
Hitta fler artiklar i Arkitekturportalen
KulturNav

Josef Frank (fil), född 15 juli 1885 i Baden nära Wien i Österrike, död 8 januari 1967 i Oscars församling, Stockholm,^[4] var en österrikisk-svensk arkitekt och formgivare. Han var en av funktionalismens pionjärer.

Josef Frank växte upp i Wien i en judisk familj, med en far som var textilhandlare och en mor som var konstnär och bland annat gjorde textila mönster. Han utbildade sig till arkitekt vid Tekniska Högskolan i Wien till 1908, praktiserade därefter i Berlin 1908–09 hos Bruno Möhring samtidigt som Sigurd Lewerentz också gjorde praktik där. Efter praktiken etablerade han sig som arkitekt i Wien. Han disputerade 1910 på en avhandling om den florentinske arkitekten Leon Battista Albertis kyrkobyggnader. Han formgav också möbler och textilier för den egna firman Haus & Garten och hade bland annat uppdrag att inreda Esther Strömbergs ”Die Schwedische Turnschule”,^[5] en gymnastikundervisning i Wien. I samband med detta träffade han Anna Sebenius. De gifte sig borgerligt i Köln och vigdes av Konrad Adenauer.^[6]

Bland hans tidiga verk räknas arbetarbostadsområdet i Ortmann, Pernitz 1919–21. År 1927 var han representerad på utställningen Weissenhofsiedlung i Stuttgart och 1932 var han konstnärligt ansvarig och initiativttagare för bostadsutställningen Werkbundsiedlung i Wien.^[7]

Kring 1910 började han gestalta möbler och textilier till sina egna inredningar. Han kom i kontakt med Svenskt Tenns grundare Estrid Ericson i slutet av 1920-talet. Tillsammans med arkitekten Oscar Wlach hade han på Parisutställningen 1925 visat stol modell 2025. Sitsen är i rotting och ryggen av bambupinnar. År 1933^[8] tvingades han i landsflykt och kom till Stockholm. Därefter arbetade han främst med möbel- och inredningsdesign och utförde möbler, tapetmönster och tygtryck för Svenskt Tenn i Stockholm. Bland Franks verk räknas även Villa Beer^[9] i Wien. Han är representerad på Nationalmuseum^[10] i Stockholm och Röhsska museet^[11] i Göteborg.

På 1950-talet, vid 68 års ålder, började Josef Frank ägna sig åt att måla akvareller. Han målade bland annat akvareller på somrarna 1953–63 i Dieulefit i Provence i Frankrike tillsammans med sin tidigare elev från Kunstgewerbeschule i Wien, den österrikiska konstnären Trude Waehner. Akvarellerna såldes eller skänktes bort av Frank endast undantagsvis och visades för publik för första gången 2016 på Millesgården i Lidingö.

Efter Anna Franks död 1957 levde Josef Frank ihop med Dagmar Grill, som var kusin till Anna.

År 2010 invigdes Josef Franks plats på Rindögatan på Gärdet i Stockholm, nära platsen där han bodde. På platsen står Stol 2025, två Josef Frankstolar i brons. Idag utgör denna stolsmodell en hörnsten i Svenskt Tenns sortiment.^[12]

• 
  Villa Claëson
• 
  Villa Carlsten
• 
  Villa Seth
• 
  Villa Låftman
• 
  Villa Wehtje

Anna och Josef Frank tillbringade flera somrar i Falsterbo. År 1924 fick han i uppdrag att rita Villa Claëson i Falsterbo för Annas syster och svåger Signhild och Axel Claëson. Han ritade sammanlagt fem villor i Falsterbo mellan 1927 och 1936.^[13][14] Villorna brukar kallas Sverige första funkishus.^[15]

• Villa Claëson 1927, Bernt Lüdkes väg 10
• Villa Carlsten 1927, Fyrvägen 26^[16]
• Villa Seth 1934, Fyrvägen 13
• Villa Låftman 1934, Fyrvägen 15
• Villa Wehtje 1936, Kung Olofs väg 1

• Inredning för Östasiatiska museet, 1912, Köln
• Villa Scholl (eller Haus Scholl), 1913-14, Wilbrandtgasse 3, 19. Bezirk, Wien
• Arbetarbostadsområde i Ortmann, Pernitz, Österrike
• Villa Beer^[17] (eller Haus Beer), 1929-30, Wenzgasse 12, 13. Bezirk, Wien
• Villa Bunzl (eller Haus Bunzl), 1934-36, Chimanistrasse 18, 19. Bezirk, Wien

• Architektur als Symbol, Wien 1931, i översättning till svenska av Karin Lindegren Arkitektur som symbol: element i tyskt Neues Bauen, Ellerström 1995

• 
  Bronsstolar på Josef Franks plats utanför hans bostad på Rindögatan 52 i Stockholm.
• 
  År 2010 donerade Kjell och Märta Beijers stiftelse konstverket Stol 2025 (inventarienummer 364).
• 
  Josef och Anna Franks gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.
• 
  Villa Beer 1929-30, Wien 13

• Claes Caldenby, Eva Rudberg, Thorbjörn Andersson m.fl. (1998). Att bygga ett land. Byggförlaget och Arkitekturmuseet. ISBN 91-540-5813-9 
• Österrikaren som lyfte fram den svenska formen på Företagsamheten

• Wikimedia Commons har media som rör Josef Frank.
  Bilder & media