José de San Martín
José de San Martín | |
Född | José Francisco de San Martín y Matorras 25 februari 1778[1][2][3] Yapeyú (ort i Argentina)[4], Argentina |
---|---|
Död | 17 augusti 1850[5][6][7] (72 år) Boulogne-sur-Mer, Frankrike |
Begravd | Catedral Metropolitana de Buenos Aires |
Medborgare i | Argentina |
Utbildad vid | Seminario de Nobles |
Sysselsättning | Militär, politiker, soldat[8] |
Befattning | |
Commander-in-Chief of the Chilean Army Government of Mendoza (1814–1816) Perus president (1821–1822) | |
Politiskt parti | |
Patrioter | |
Maka | María de los Remedios de Escalada |
Barn | Mercedes Tomasa San Martín y Escalada (f. 1816) |
Föräldrar | Juan de San Martín Gregoria Matorras[9] |
Utmärkelser | |
Peruanska Solorden Hedersdoktor vid Universidad Nacional Mayor de San Marcos | |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
José Francisco de San Martín, född 25 februari 1778 i Yapeyú, Corrientes, Argentina, död 17 augusti 1850 i Boulogne-sur-Mer, Frankrike, var en argentinsk general som slogs för Sydamerikas självständighet.
Biografi
Tillsammans med Simón Bolívar i norr kämpade San Martín i syd mot Spanien och är nationalhjälte i Argentina, Chile och Peru samt förekommer på flera sydamerikanska sedlar och frimärken.
San Martín föddes som son till en spansk officer i staden Yapeyú i Argentina. Han utbildades till militär i en militärskola i Madrid. Han slogs därefter i den spanska armén mot Portugal, i Afrika och mot Napoleon Bonaparte. År 1812 avgick han från den spanska armén och åkte hem till Argentina, där han var med i revolten.
San Martín slogs tillsammans med general José Zavala i slaget vid San Lorenzo i det argentinska frihetskriget, 3 februari 1813. Han blev general efter slaget. Senare åkte han till Peru för att hjälpa armén där mot Spanien. Efter det mötte han Bernardo O'Higgins och hjälpte honom i det chilenska frihetskriget och befriade Santiago de Chile 17 mars 1818.
Den 26 juli och 27 juli 1822 mötte han Simón Bolívar i Guayaquil i tre möten bakom stängda dörrar och utan vittnen, där de planerade framtiden för Latinamerika. Här misslyckades det första försöket att skapa en enhetlig politik på sydamerikanska kontinenten med mål att bekämpa den utländska dominansen.
Den 3 augusti 1821, alldeles efter självständighetsförklaringen den 28 juli, bildades i ett övergångsskede protektoratet Peru. San Martín utsågs till protektor, en post han hade till den 20 september 1822. Den 8 oktober 1821 var den permanenta konstitutionen interimistiskt i gång och den 17 december 1822 stadfästes den. Den peruanska republiken hade tagit form.
Efter sin frus Remedios de Escaladas död 1824 reste han till Frankrike med dottern Mercedes, där han levde resten av sitt liv i Boulogne-sur-Mer.
Övrigt
Asteroiden 2745 San Martin är uppkallad efter honom.[10]
Källor
- ^ Find a Grave, 4367, José de San Martin, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, 4366, José de San Martin, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, 4115, José de San Martin, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, dialnet.unirioja.es .[källa från Wikidata]
- ^ Internet Movie Database, läst: 13 augusti 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, José de San Martín, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ El general José de San Martín y sus oportunidades de arribo a Montevideo (på spanska), 2007, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 2745 San Martin” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2745. Läst 14 november 2023.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör José de San Martín.
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Most canonical portrait of José de San Martín.
Firma de José de San Martín.