Jorma Leppäaho

Jorma Kustavi Leppäaho, född 20 november 1907 i Helsingfors, död 11 augusti 1957,[1] var en finländsk arkeolog.

Leppäaho, som var son till direktör Kustaa Jalmari Leppäaho (Ahlstedt) och Elli Amanda Hagelin, blev student 1930 och filosofie kandidat 1936. Han företog studieresor i Skandinavien 1937, 1939 och 1950. Han blev tillförordnad amanuens vid Arkeologiska kommissionens förhistoriska avdelning 1934, ordinarie 1936 och var intendent där från 1949. Han undersökte i början av 1950-talet gravfältet i Rikala i Halikko[2] och 1954–1955 gravfältet i Visulahti vid S:t Michel.[3] Han var adjungerad ledamot av Kalevalasällskapet.

Bibliografi

  • Urjalan kalmisto ja sen arvokkaat muinaislöydökset (Lounais-Hämeen kotiseutu- ja museoyhdistyksen vuosikirja 23, 1954), sid. 127-139.
  • Späteisenzeitliche Waffen aus Finnland: Schwertinschriften und Waffenverzierungen des 9.–12. Jahrhunderts (1964)

Källor

Noter

  1. ^ Arkeologia Nyt! 2/2007 Arkiverad 21 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine., sid. 16.
  2. ^ Torsten Edgren: Rikala i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  3. ^ Torsten Edgren: Visulahti i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0