Vattensorkar

Vattensorkar
Stratigrafisk utbredning: Pleistocen - Nutid
Vattensork Arvicola amphibius
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningGnagare
Rodentia
ÖverfamiljMusliknande gnagare
Myomorpha
FamiljCricetidae
UnderfamiljSorkar
Arvicolinae
SläkteVattensorkar
Arvicola
Vetenskapligt namn
§ Arvicola
AuktorLacépède, 1799
Arter
Se text.
Hitta fler artiklar om djur med

Vattensorkar eller jordsorkar (Arvicola) är ett släkte i underfamiljen sorkar som består av tre arter; den i norra Europa förekommande vattensorken (Arvicola amphibius), den sydvästeuropeiska sydlig vattensork (Arvicola sapidus) och den i Central- och Sydeuropa förekommande Arvicola scherman.[1]

Detta släkte skiljer sig från skogssorkar genom mörkare, grå- eller svartaktig färg och genom sina inte utanför pälsen synliga öron. Deras undre framtändernas rötter skapar en tydlig upphöjning på käkbenets utsida. I Sverige förekommer till exempel arten vattensork.

Med en kroppslängd upp till 22 centimeter (från 12 centimeter) är arterna störst bland dessa medlemmar av underfamiljen sorkar som förekommer i Gamla världen. Svansens längd är 7 till 12 centimeter och vikten varierar mellan 70 och 250 gram. På grund av den tjocka pälsen och hårfransar vid fötterna är de bra anpassade för vistelsen i vattnet. Även på fötternas sulor förekommer hår. Arterna har klor vid alla fingrar och tår. Antalet spenar hos honor är åtta.[2]

Vattensorkar håller ingen vinterdvala och de kan vara dag- samt nattaktiva. Arterna har vattenväxter, örter, gräs, kvistar, unga växtskott, rötter och frukter som ligger på marken som föda. För övrigt är levnadssättet främst känt för vattensorken (se motsvarande artikel).[2]

Vattensorken är vanlig i hela utbredningsområdet och betraktas i vissa regioner som skadedjur. De andra två arterna är däremot jämförelsevis sällsynta.

Ibland listas vattensorkar som ett undersläkte till släktet åkersorkar (Microtus). I dessa fall räknas även den amerikanska arten Microtus richardsoni till vattensorkar.[3][1]

På grund av sin storlek är vattensorkar omtyckta byten för rovdjur och rovfåglar.

Referenser

Sorksläktet i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia. med följande källa:
  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9

Noter

  1. ^ [a b] Musser, G. G. and M. D. Carleton. 2005. Superfamily Muroidea. sid. 894–1531 in Mammal Species of the World a Taxonomic and Geographic Reference. D. E. Wilson and D. M. Reeder eds. Johns Hopkins University Press, Baltimore. Arvicola online
  2. ^ [a b] Nowak, R. M. (1999) sid.1467−1468, Arvicola.
  3. ^ Conroy, C. J. and J. A. Cook. 2000. Molecular systematics of a Holarctic rodent (Microtus: Muridae). Journal of Mammalogy, 81:344-359.

Media som används på denna webbplats

Water.vole.arp.jpg
Water Vole Arvicola terrestris (stuffed) in Bristol Museum, Bristol, England.