Jordskred

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Skred, eller jordskred, uppkommer när hållfastheten i marken försämras såpass att marken inte längre är i jämvikt utan börjar att röra på sig. Jorden rör sig då snabbt över en eller flera glidytor. Jordskred förekommer i finkorniga jordarter såsom silt och lera. Det finns även det som kallas "ras" som sker i jordarter som sand och/eller grus.

Typer

Jordskred delas in i två skilda huvudtyper, rotationsskred, (vanliga i okonsoliderade, leriga jordar) samt flak- eller släntskred. Rotationsskred utlöses ofta genom att stränder undergrävs av vågor. Dessa skred är tillbakagripande; med det menas att då ett ”block” glidit iväg, blir området bakom detta instabilt - och risken för ett skred till är stort. Man delar in rotationsskreden i två grupper: skålskred respektive flaskskred. Dessa benämningar härleder till skredets form: Skålskred bildar skredärr med en rundad form, och om marken är uppblött kan den tryckas ut genom en smal öppning och kan då bilda ett skredärr, med formen av en flaska.

Orsaker till skred

Oftast är ett inträffat skred eller ras en kombination av flera orsaker.

• Erosion eller vittring. Detta sker exempelvis vid älvstränder där stranden ovan riskerar att rasa. Detta minskar de krafter som vill hålla emot marken.
• Ökad vattenmättnad i marken. Ökad vattenmättnad försämrar markens hållfasthet och kan därigenom lättare leda till skred eller ras. Detta kan bero på långvarigt regnande, kalhuggna områden eller igensatta diken. Detta skall bland annat kopplas till urlakning av leror som legat under högsta kustlinjen. Det handlar främst om så kallad kvicklera som finns i Västsverige. Då har saltkristaller i leran lakats ur och därigenom försämrat hållfastheten. Vid nederbörd under lång tid blir sedan leran mättad med vatten och övergår vid en viss vattenmättnad och en viss omrörning till i princip helt flytande form.

Ökat marktryck (dvs. människans påverkan genom bebyggelse eller djurhållning etc.). Detta ökar de krafter som vill trycka ner marken. Ett exempel på detta är vid översvämningar. Då kommer ett långvarigt regnande och höga vattennivåer i sjöar och älvar öka vattenmättnaden i marken. Så länge som vattennivåerna i sjöar och vattendrag är höga så kommer detta skapa ett mothåll. Problemen blir när vattnet drar sig tillbaka. Då försvinner mothållet samtidigt som vattenmättnaden i täta jordarter som lera fortfarande är hög.

Vanligt är även att glidytorna skapas av (massiv) nederbörd. Då blir den översta delen av jordlagret genomdränkt av vatten och därför tyngre, och kan då glida bort från den torra jorden.

Exempel på allvarliga skred i Sverige

Se även

• Byggnadsras i Sverige
• Jordbävning
• Kvicklera
• Lavin
• Urban sök och räddning

Noter

Externa länkar

• MSB Varför inträffar skred och ras?
• Ras & skred – säker och effektiv räddningsinsats
• Åtgärdskalender vid ras, skred och slamströmmar
• (bokmål) Norge har fått mange velsignelser fra naturen – skredfaren er ikke en av dem De verste ulykkene har vært utløst av skred: Hva kan gjøres?
• Förebyggande åtgärder mot skred, ras och erosion – goda exempel

Jordskred i Sverige Jordfallet ca 1150 · Åkerström (1648) · Lilla Edet (1680-talet) · Torpa (1690) · Gunnilse (1730) · Ballabo (1733) · Västerlanda (1750) · Bondeström (1759) · Utby (1806) · Västerlanda (1830) · Jungfrudansen (1867) · Getå (1918) · Sköttorp (1946) · Surte (1950) · Guntorp (1953) · Göta (1957) · Fröland (1973) · Tuve (1977) · Agnesberg (1993) · Ballabo (1996) · Vagnhärad (1997) · Åre (2003) · Småröd (2006) · Lökeberg (2019) · Åre (2023) · Stenungsundsmotet (2023)