Jordliknande planet
En jordliknande planet är en himlakropp (planet eller naturlig satellit) som har naturförhållanden som påminner om jordens och därmed kan innebära en möjlighet till att finna utomjordiska livsformer. Jordliknande planeter är stenplaneter och återfinns i den beboeliga zonen där det inte är för varmt eller för kallt för liv.
Den 4 november 2013 rapporterades, efter data från Keplerteleskopet, att det kan finnas över 40 miljarder jordliknande exoplaneter i beboeliga zoners som snurrar runt solliknande stjärnor och röda dvärgstjärnor bara inom Vintergatan.[1][2] 11 miljarder av dessa planeter antas kretsa runt solliknande stjärnor.[3] och den närmaste sådana planeten antas enligt vetenskapsmännen vara 12 ljusår bort.[1][2]
Historik
Cirka 400 före Kristus menade Filolaos att Antijorden existerade.
Under 1800-talet till tidigt 1900-tal trodde många, även vetenskapsmän, att Mars och Venus var mer jordliknande, och man trodde det fanns kanaler på Mars. Dessa idéer har senare övergivits, vilket definitivt skedde genom 1960- och 70-talens besök från rymdsonder. Däremot menar vissa att dessa planeter kan ha varit mer jordlika tidigare.
Även på Titan har vissa jordliknande fenomen hittats, bland annat i atmosfären.
Terraformering
Terraformering är en idé om att människan förändrar en planets natur, för att göra den mer jordlik och beboelig.
Exempel på jordliknande planeter
Namn | ESI | Massa (M⊕) | Avstånd från jorden (ljusår) |
---|---|---|---|
Luyten b | 0.95 | 2.8 | 12.2 |
TRAPPIST-1e | 0.87 | 0.772 | 39 |
Kepler-442b | 0.88 | 2.3 | 1,204 |
Gliese 667 Cc | 0.84 | 3.6 | 23.6 |
Kepler-283c | 0.79 | 1,496 | |
Gliese 581g | 0.76 | 20.2 | |
Kepler-22b | 0.71 | 619 | |
Kepler-62f | 0.67 | 2.8 | 1,200 |
Kepler-186f | 0.64 | 580 | |
Gliese 667 Ce | 0.60 | 2.7 | 23.6 |
Gliese 581d | 0.53 | 6.98 | 20.2 |
Se även
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 14 augusti 2014.
Fotnoter
- ^ [a b] Overbye, Dennis (4 november 2013). ”Far-Off Planets Like the Earth Dot the Galaxy”. New York Times. http://www.nytimes.com/2013/11/05/science/cosmic-census-finds-billions-of-planets-that-could-be-like-earth.html. Läst 14 augusti 2014.
- ^ [a b] Petigura, Eric A.; Howard, Andrew W.; Marcy, Geoffrey W. (31 oktober 2013). ”Prevalence of Earth-size planets orbiting Sun-like stars”. Proceedings of the National Academy of Sciences. doi:. https://arxiv.org/abs/1311.6806. Läst 14 augusti 2014.
- ^ Khan, Amina (14 augusti 2014). ”Milky Way may host billions of Earth-size planets”. Los Angeles Times. http://www.latimes.com/science/la-sci-earth-like-planets-20131105,0,2673237.story. Läst 5 november 2013.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
This artist's conception illustrates Kepler-22b, a planet known to comfortably circle in the habitable zone of a sun-like star. It is the first planet that NASA's Kepler mission has confirmed to orbit in a star's habitable zone -- the region around a star where liquid water, a requirement for life on Earth, could persist. The planet is 2.4 times the size of Earth, making it the smallest yet found to orbit in the middle of the habitable zone of a star like our sun. Scientists do not yet know if the planet has a predominantly rocky, gaseous or liquid composition. It's possible that the world would have clouds in its atmosphere, as depicted here in the artist's interpretation.
Författare/Upphovsman: Ittiz, Licens: CC BY-SA 3.0
What ancient mars may have looked like billions of years ago. It's based on MOLA data. The elevations have been updated so the shore lines will closely approximate their ancient locations. Also any mountains less than two billion years old have been removed.
Photograph of the Saturn moon Titan in False Color, taken by the Cassini space probe with ultraviolet and infrared camera on 26 Oct. 2004.
Original caption released with the image:
"This image shows Titan in ultraviolet and infrared wavelengths. It was taken by Cassini's imaging science subsystem on Oct. 26, 2004, and is constructed from four images acquired through different color filters. Red and green colors represent infrared wavelengths and show areas where atmospheric methane absorbs light. These colors reveal a brighter (redder) northern hemisphere. Blue represents ultraviolet wavelengths and shows the high atmosphere and detached hazes.
Titan has a gigantic atmosphere, extending hundreds of kilometers above the surface. The sharp variations in brightness on Titan's surface (and clouds near the south pole) are apparent at infrared wavelengths. The image scale of this picture is 6.4 kilometers (4 miles) per pixel.
The Cassini-Huygens mission is a cooperative project of NASA, the European Space Agency and the Italian Space Agency. The Jet Propulsion Laboratory, a division of the California Institute of Technology in Pasadena, manages the Cassini-Huygens mission for NASA's Office of Space Science, Washington, D.C. The Cassini orbiter and its two onboard cameras, were designed, developed and assembled at JPL. The imaging team is based at the Space Science Institute, Boulder, Colo."(c) Ittiz, CC BY-SA 3.0
A conceptual picture I made of Venus if it were terraformed. (Credit: Daein Ballard) Notice the interesting cloud formations and that the planet has polar caps. I decided to show the planet this way after studying Venus' atmosphere. The two Hadley cells the planet has stop at 70 degrees north and south. So the polar regions are cut off from the warm air. Also the slow rotation of the planet causes the clouds to whip around the planet very fast, especially at the equator, to balance out the temperature difference between day and night sides of the planet.