Jonathan Edwards (teolog)

Jonathan Edwards
Född5 oktober 1703[1][2][3]
East Windsor, USA
Död22 mars 1758[1][2][3] (54 år)
Princeton[4], USA
BegravdPrinceton Cemetery
Medborgare iBrittiska Amerika
Utbildad vidYale University
SysselsättningTeolog, författare[5], filosof, kyrklig ämbetsman[6]
ArbetsgivareYale University
Princeton University
MakaSarah Pierpont
(g. 1727–)[7]
BarnSarah Parsons (f. 1728)[8]
Esther Edwards Burr (f. 1732)[7]
Mary Edwards (f. 1734)[7]
LucyWoodbridge (f. 1736)[8]
Timothy Edwards (f. 1738)
Susannah Edwards (f. 1740)
Eunice Edwards (f. 1743)[7]
Jonathan Edwards den yngre (f. 1745)
Pierpont Edwards (f. 1750)
FöräldrarRev. Timothy Edwards[7]
Esther Stoddard[7]
SläktingarDrew Gilpin Faust
Namnteckning
Redigera Wikidata

Jonathan Edwards, född 5 oktober 1703, död 22 mars 1758, var en amerikansk väckelsepredikant, teolog och missionär.

Levnad

Edwards blev präst i en kongregationalistisk församling i Northampton, Massachusetts 1727. 1750 fick han avsked från sitt ämbete, då församlingen inte ville underkasta sig hans rigorösa kyrkodisciplin i vissa frågor. Edwards blev då indianmissionär. Kort före sin död kallades Edwards till rektor för New Jersey College (idag Princeton University). Edwards räknas som en av Amerikas främsta teologer. Till den av honom bildade skolan, "The New England theology", till denna hörde bland andra sonen Jonathan Edwards den yngre (1745-1801), indianmissionär och utgivare av en för sin tid betydande avhandling om indianernas språk. [9] Edwards den äldre var morfar till Förenta Staternas tredje vicepresident Aaron Burr.

Teologi

Edwards företrädde en kalvinsk predestinationslära och gav genom sina botpredikningar på 1730-talet upphov till den angloamerikanska Stora väckelsen, som under Edwards ledning blev av största betydelse för USA:s religiösa liv. Under tiden som indianmissionär skrev han A careful and strict enquiry into the modern prevailing notions of...freedom of will (1754), vilket anses vara hans mest betydande verk. Edwards vill här hävda den gudomliga viljans absoluta suveränitet: människan har förmåga att tjäna Gud, om hon vill det, men denna vilja förlänas henne endast av Gud, i det att han uppenbarar sig som människans högsta goda, vilket dock inte sker med alla. Edwards mest kända predikan är "Sinners in the hands of an angry God" (Syndare i händerna på en vredgad Gud).[9]

Referenser

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Jonathan Edwards, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Jonathan Edwards (theologian), läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Annals of the American Pulpit : Commemorative Notices of Distinguished American Clergymen of Various Denominations.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] geni.com.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931


Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Jonathan Edwards (Princeton Portrait).jpg
Henry Augustus Loop, American, 1831–1895

after Joseph Badger, American, 1708 - 1765 Jonathan Edwards (1703-1758), President (1758), 1860 Oil on canvas 76.2 x 63.5 cm. (30 x 25 in.) 97.8 x 85.1 cm. (ca. 38 1/2 x 33 1/2 in.) (frame) Princeton University, gift of great-grandsons of Jonathan Edwards

PP12