Jonas Laurentii Arnell

Jonas Laurentii Arnell
Född29 juni 1642[1]
Hudiksvalls församling[1], Sverige
Död12 november 1707[1] (65 år)
Karlstads stadsförsamling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPräst[1]
Befattning
Biskop[1]
Superintendent, Värmland
MakaHelena Adlerberg
(g. 1683–1707)
BarnHeleena Arnell[2]
Lars Arnell den äldre (f. 1689)
FöräldrarLars Jonsson[2]
Karin Eriksdotter[2]
Redigera Wikidata

Jonas Laurentii Arnell, född 29 juni 1642 i Hudiksvall, död 12 november 1707 i Karlstad, var en svensk prästman, superintendent i Karlstads stift.

Biografi

Arnell blev magister 1672. Tillsammans med Axel Sparre och Leonhard Posse gjorde han 1677 resor till Republiken Förenade Nederländerna, England och Frankrike. Efter hemkomsten predikade han flera gånger i Maria kyrka i Stockholm, och då prästtjänsten i församlingen blev ledig begärde församlingsborna hos kung Karl XI att få Arnell (som då ännu inte var präst) till kyrkoherde, vilket kungen godkände. Han utnämndes till kyrkoherde i Maria Magdalena församling i Stockholm år 1681 och prästvigdes samma år. Han utnämndes 1704 till superintendent i Karlstad, ett ämbete han behöll till sin död.

Jonas Laurentii Arnell gifte sig den 26 juni 1683 i Uppsala med Helena Swebilia, adlad Adlerberg (1666–1742), N:o 1061, B. Hon var dotter till ärkebiskopen Olov Svebilius (1624–1700) - eller Olaus Swebilius, som hans namn oftast skrivs - i hans första gifte med Elisabeth Gyllenadler, N:o 635. Helena Swebilia Adlerberg var född den 18 november 1666 och död 24 mars 1743. Svebilius sju barn adlades 1684 med namnet Adlerberg.

Jonas Laurentii Arnell blev stamfader för den adliga ätten Arnell.

  • En av deras söner var Lars Arnell den äldre (1689–1742), som var teologie doktor och kyrkoherde. Han var en framstående teolog och kyrkoherde i S:t Jakobs församling i Stockholm. En son till Lars Arnell den äldre var majoren Lars Arnell (1731–1790), adlad och adopterad Arnell, chef för Kalmar artilleriregemente och Sophie von Rosen. En son till majoren Lars Arnell var Lars Arnell den yngre (1781–1856). Han var militär och ämbetsman, landshövding i Jämtlands län 1817–1818 och därefter i Hallands län mellan 1818 och 1823.
  • En annan son var Carl Arnell (1690–1767), adlad Arnell, som blev president i Bergskollegium 1759. Carl Arnell adlades den 10 september 1743 jämte sin yngre bror Jonas och introducerades 1756 under N:o 1885. Han var gift med Sara Aulæwill och han avled 1767 två dagar före sin hustru, och de ligger begravda i Aulæwillska familjegraven i Riddarholmskyrkan.
  • En tredje son var generalauditören Jonas Arnell (1701-1778), adlad Arnell, som var askultant i Svea Hovrätt 1726, skrivare vid artilleriet 1728 och auditör 1729. Jonas Arnell adlades den 10 september 1743 jämte sin broder Carl och introducerades 1756 under N:o 1885, och erhöll generalauditörs titel 1753. Han avled ogift i Stockholm och ligger begraven i familjegraven i Riddarholmskyrkan.

Efter Jonas Arnells död 1707 gifte änkan Helena Swebilia om sig den 23 december 1709 med handelsborgmästaren i Stockholm Axel Aulæwill (1662–1728), i hans andra gifte, han gifte om sig samma år som han blivit änkling. Axel Aulæwill blev stamfader för den adliga ätten von Aulæwill.

Helena Swebilia Adlerberg var dotter till ärkebiskopen Olaus Swebilius och Elisabeth Gyllenadler, som tidigare varit gift med superintendenten Jonas Laurentii Arnell varmed hon blev stammoder till den adliga ätten Arnell. Axel Aulæwill och hans båda hustrur är gravsatta i Riddarholmskyrkan.

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Jonas Arnell, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
Auktoritetsdata