Jonas Alströmer (1877–1955)

Friherre Jonas Alströmer
Porträtt ur En gammal hälsingborgares minnen av Ivar Henning från 1950
Född	Jonas Magnus Alströmer 21 augusti 1877 Lunda, Södermanland, Sverige
Död	30 november 1955 (78 år) Vadsbro, Södermanland, Sverige
Utbildning	Uppsala universitet (jur. utr. dr.)
Släktingar	Alströmerna
Utmärkelser	Se svenska och utländska

Jonas Magnus Alströmer, född 21 augusti 1877 i Lunda i Södermanland, död 30 november 1955 i Vadsbro i Södermanland,^[1] var en svensk friherre, diplomat och kammarjunkare.

Alströmer blev juris utriusque kandidat vid Uppsala universitet 1903, kammarjunkare hos kungen 1906,^[2] andre sekreterare i utrikesdepartementet 1908 och förste sekreterare 1912. 1914 utnämndes han till kammarherre. Han utnämndes till förste legationssekreterare vid Sveriges ambassad i Oslo 1918 och legationsråd vid Sveriges ambassad i London 1919. Han utnämndes 1921 till generalkonsul i Shanghai i Kina men tillträdde aldrig i den rollen. 1922 utnämndes Alströmer till envoyé i Bern och var 1924-1925 sidoackrediterad i Wien och Budapest. 1925 blev Alströmer tillförordnad envoyé vid Sveriges ambassad i Bukarest med sidoackrediteringar i Aten (1925-1933) och Belgrad (1925-1928). Han var även delegerad vid en rad internationella konferenser. 1933 blev Alströmer envoyé i disponibilitet.

Alströmer var son till friherre Jonas Alströmer och Sigrid Augusta Malvina Björkenheim. Han gifte sig 1921 med Rigmor Tvermoes (1879-1925) i hennes tredje gifte, dotter till konferensråd G.F. Tvermoes och Matilde Eskildsen. Alströmer gifte sig senare 1936 med Adine Peyron (född 1883) i hennes tredje gifte, dotter till majoren friherre Gösta Peyron och Ebba Hallenborg. Om sin tid som diplomat berättade Alströmer i den självbiografiska Diplomatminnen från tio huvudstäder 1908-1933 utgiven 1951.

• Konung Oscar II:s och Drottning Sofias guldbröllopsminnestecken, 1907.^[3]
• Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 90-årsdagen, 1948.^[4]
• Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 70-årsdagen, 1928.^[5]
• Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 16 juni 1933.^[6]
• Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 19 september 1925.^[7]
• Riddare av Nordstjärneorden, 1920.^[8]

• Storkorset av Danska Dannebrogorden, tidigast 1931 och senast 1935.^[5][9]
• Storkorset av Grekiska Fenixorden, tidigast 1931 och senast 1935.^[5][9]
• Storkorset av Jugoslaviska Sankt Savaorden, tidigast 1928 och senast 1931.^[5][10]
• Storkorset av Rumänska kronorden, tidigast 1931 och senast 1935.^[5][9]
• Första klassen av Ungerska förtjänstkorset, tidigast 1925 och senast 1928.^[10][11]
• Storofficer av Nederländska Oranien-Nassauorden, 29 november 1922.^[12][11][13]
• Kommendör av Bulgariska Sankt Alexanderorden, tidigast 1921 och senast 1925.^[11][13]
• Kommendör av Italienska Kronorden, tidigast 1910 och senast 1915.^[3][14]
• Officer av Belgiska Kronorden, tidigast 1910 och senast 1915.^[3][14]
• Officer av Franska Hederslegionen, tidigast 1918 och senast 1921.^[13][15]
• Riddare av tredje klassen av Preussiska Kronorden, 1908.^[2][2]
• Riddare av tredje klassen av Ryska Sankt Annas orden, 1909.^[2][14]
• Fjärde klassen av Siamesiska Vita elefantens orden, tidigast 1915 och senast 1918.^[3][15]
• Riddare av tredje klassen av Österrikisk-ungerska Järnkroneorden, 1909.^[2][14]

• Svensk uppslagsbok. Lund 1929
• Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
• Adelskalendern 1923
• Alströmer, Jonas Magnus i Vem är det 1945
• Alströmer, Jonas Magnus i Vem är det 1943
• Alströmer, Jonas Magnus i Vem är det 1933
• Alströmer, Jonas Magnus i Vem är det 1925