Jokkmokks församling

Jokkmokks församling
Församling
LandSverige
KommunJokkmokks kommun[1]
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLuleå stift
Bildad1607
 av del avNederluleå församling
Avskild frånJokkmokks socken (1874)
UtbrutetKvikkjokks församling (1696)
Gällivare församling (1742)
Porjus församling (1962)
Vuollerims församling (1962)
InförlivatKvikkjokks församling (1923)
Vuollerims församling (2006)
Porjus församling (2006)
Medlemmar3 575 (73 %) ()[2]
Folkmängd4 919 ()[2]
Upphov tillJokkmokks distrikt
Karta
Jokkmokks församlings läge i Norrbottens län.
Jokkmokks församlings läge
i Norrbottens län.
Jokkmokks församlings läge
i Norrbottens län.
Koordinat66°36′15″N 19°49′50″Ö / 66.604083333333°N 19.830580555556°Ö / 66.604083333333; 19.830580555556
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod251002 (–)
Pastoratskod110610
KyrkoarkivSE/HLA/1010091
Redigera Wikidata

Jokkmokks församling är en församling i Lule kontrakt i Luleå stift. Församlingen omfattar hela Jokkmokks kommun i Norrbottens län, utgör ett eget pastorat och är den till ytan största i Sverige.

Historia

Jokkmokk eller Jochumucki var en av de fyra platser där Karl IX 1606 inrättade de första kyrkplatserna i Lappmarken. Från och med detta år skulle alla samer från Lule lappmark samlas i Jokkmokk under vintern för att bevista gudstjänster, marknad och ting samt betala skatt.[3]

Administrativ historik

Församlingen bildades 1607 genom en utbrytning ur Luleå församling. 1696 utbröts Kvikkjokks församling, 11 oktober 1742 utbröts Gällivare församling.[4] Enligt beslut den 19 maj 1922 och 1 maj 1923 upphörde Kvikkjokks församling att vara en kapellförsamling från och med 1 maj 1923 och blev istället ett kyrkobokföringsdistrikt inom Jokkmokks församling.[5] 1 januari 1962 utbröts Porjus församling (omfattande Porjus kyrkobokföringsdistrikt med 1 231 invånare och en areal av 4 350 km² land) och Vuollerims församling (omfattande Vuollerims kyrkobokföringsdistrikt med 3 698 invånare och en areal av 1 688,20 km² land).[6] Porjus och Vuollerim upphörde 1 januari 2006 att vara egna församlingar och återgick upp i Jokkmokks församling.[7]

Från 1 maj 1923 (enligt beslut 1 maj 1922) var församlingen delad i fyra kyrkobokföringsdistrikt: Jokkmokk (251002), Kvikkjokk (251004, från 1962 251003), Porjus (251003) och Puottaure (251001). Distriktens namn och dess närmare omfattning fastställdes genom beslut 17 maj 1923. Den nomadiserade samiska befolkningen i församlingen skulle tillhöra Jokkmokks kyrkobokföringsdistrikt.[5] 1 november 1959 bildades Vuollerims kyrkobokföringsdistrikt (251005) genom utbrytning av områden ur Jokkmokks (med 3 366 invånare) och Puottaure distrikt (med 142 invånare). Arealen för områdena gick inte att beräkna vid utbrytningen.[8] Porjus och Vuollerim upplöstes 1962 efter de utbrutits till egna församlingar medan de resterande upplöstes 1976.[4]

Pastorat

Jokkmokks församling utgjorde från 1607 till 11 februari 1617 ett eget pastorat, för att därefter till 1693 ingå i pastorat med Luleå församling. 1693 till 1696 var Jokkmokk åter ett eget pastorat för att därefter till 23 november 1796 vara annexförsamling i Kvikkjokks församlings pastorat. Från och med 11 november 1796 till 1 maj 1923 var Jokkmokk moderförsamling i pastoratet och Kvikkjokk var kapellförsamling. 1 maj 1923 återgick Kvikkjokks församling i denna som därefter till 1962 utgjorde ett eget pastorat. Efter utbrytningarna 1962 var församlingen till 2006 moderförsamling i pastoratet Jokkmokk och Porjus.[4]

2006 återgick Porjus församling och Vuollerims församling i Jokkmokks församling som därefter utgör ett eget pastorat.[7]

Areal

Jokkmokks församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 13 130,8 kvadratkilometer, varav 12 105,4 kvadratkilometer land.[9]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Jokkmokks församling 1805–2015[10][11][12][13][14][15][16]
ÅrFolkmängd
1805
 
867
1810
 
636
1820
 
725
1830
 
830
1840
 
1 006
1850
 
1 232
1860
 
1 378
1870
 
1 530
1880
 
2 092
1890
 
2 792
1900
 
3 887
1910
 
4 882
1920
 
7 185
1930
 
7 530
1935
 
8 707
1940
 
8 614
1945
 
9 007
1950
 
10 743
1955
 
9 267
1960
 
11 581
1965
 
5 989
1970
 
4 966
1975
 
4 786
1980
 
4 469
1985
 
4 534
1990
 
4 512
1995
 
4 477
2000
 
4 264
2005
 
5 534
2010
 
5 170
2015
 
5 067
Anm: Kvikkjokks församling införlivad 1 maj 1923. Porjus och Vuollerims församlingar utbrutna 1 januari 1962 och åter införlivade 1 januari 2006.
För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1960-1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1955 samt 1975-2015: befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
Sedan 1 januari 2016 sker inte folkbokföring per församling och därmed kan det hända att vissa personer inte ingår i församlingens folkmängd då de är skrivna på den fiktiva fastigheten På kommunen skriven som inte delas upp på församlingsnivå då de inte kunnat folkbokföras på en särskild befintlig fastighet. Den totala befolkningen i Svenska kyrkans församlingar är därför något lägre än den totala befolkningen i riket.

Kyrkoherdar

Ämbetstid[17]NamnLevnadstidÖvrigt
1607–1617Christopher Nicolai
1796–1803Nathanael FjellströmSenare kyrkoherde i Sunne församling.
1804–1825Daniel Engelmark1747–1825
1828–1831Lars Salomon Engelmark1773–1831
1835–1847Johan Ullenius1778–1847
1849–1866Gustaf Westerlund1801–1866
1870–1895Johan Læstadius1815–1895
1897–?David Ahlfort1859–

Komministrar

Ämbetstid[17]NamnLevnadstidÖvrigt
1696–1721Pehr Hägg–1721
1722–1730Hans Hellman
1730Lars Andersson Löfstadius1694–1730
1730–1732Erik WallinderSenare kyrkoherde i Åsele församling.
1732–1763Jonas Högling1693–1763
1765–1768Theophilus GranSenare kyrkoherde i Piteå församling.
1768–1775Nils Eriksson SundelinSenare kyrkoherde i Arjeplogs församling.
1775–1796Nathanael FjellströmSenare kyrkoherde i församlingen.
1903–1914Henrik Teodor Berlin1870–


Brukspredikanter i Kvickjock

Ämbetstid[17]NamnLevnadstidÖvrigt
1673–1674Samuel Samuelsson RehnSenare kyrkoherde i Jukkasjärvi församling.
1674–1679Nicolaus Johannis Hapstadius1643–1685
1679–1690Johannes GranhammarSenare komminister i Nederluleå församling.

Kyrkor

Se även

Källor

Noter

  1. ^ läst: 13 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Thordsson Hjort, Daniel (1858) [1606]. ”Daniel Thordsson Hjorts berättelse; dat. Hornötorp den 28 April 1606”. Handlingar rörande Skandinaviens historia XXXIX. sid. 189-207 
  4. ^ [a b c] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ [a b] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 119 & 121. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 23 maj 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ( PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 64 & 225. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 23 maj 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ [a b] ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  8. ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 60 & 206-207. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 23 maj 2018  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 49. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 23 maj 2018. 
  11. ^ ( PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 23 maj 2018 
  12. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 23 maj 2018. 
  13. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 23 maj 2018. 
  14. ^ ( PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 118. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Befolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%c3%a4ngden%20och%20dess%20f%c3%b6r%c3%a4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001/Befolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 23 maj 2018 
  15. ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
  16. ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 23 maj 2018. 
  17. ^ [a b c] Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1923). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 2. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 26-44. Libris 490179. https://runeberg.org/hernosandh/2/0028.html 

Externa länkar

Pastorat och församlingar i Lule kontrakt i Luleå stift
Bodens pastorat
–
–
–
–

Media som används på denna webbplats

Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Jokkmokk old church exterior.jpg
Författare/Upphovsman: Julius Agrippa, Licens: CC BY-SA 2.5
Jokkmokk old church, exterior. Church originally from the 18th century but burned down. Rebuilt in the 1970's.
Sweden Norrbotten location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY-SA 3.0
Location map of Norrbotten County in Sweden

Equirectangular projection, N/S stretching 257 %. Geographic limits of the map:

  • N: 69.10° N
  • S: 64.90° N
  • W: 15.10° E
  • E: 24.30° E