John Stewart Bell

John Stewart Bell
Född	28 juni 1928[1] Belfast[2]
Död	1 oktober 1990[3][4][5] (62 år) Genève
Begravd	Cimetière de Saint-Georges[6] kartor
Medborgare i	Storbritannien[7]
Utbildad vid	Queen's University Belfast, 1949[7] Universitetet i Birmingham, doktor, 1956
Sysselsättning	Matematiker, fysiker[8], översättare[9]
Arbetsgivare	Queen's University Belfast (1944–1945)[7] Atomic Energy Research Establishment (1949–1960)[7] CERN (1960–1990)[7]
Noterbara verk	Bells teorem och Belltillstånd
Maka	Mary Ross Bell[10]
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society (1972)[7] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences (1987)[11] Dirac-medaljen (IOP) (1988)[7][12] Hughesmedaljen (1989)[7] Dannie Heineman-priset för matematisk fysik (1989)[13][7]
Redigera Wikidata

John Stewart Bell, född 28 juni 1928, död 1 oktober 1990, var en nordirländsk fysiker.

Bell var verksam vid det brittiska Atomic Energy Research Establishment 1949–1960 och därefter vid CERN. Bell ägnade sig åt flera av den teoretiska fysikens områden. Han är mest känd för Bells teorem inom den grundläggande kvantteorin. Tack vare detta teorem har man kunnat undersöka kvantmekanikens grundpostulat experimentellt och till exempel lyckats påvisa att teorier med lokala dolda variabler inte kan förklara Einstein–Podolsky–Rosen-paradoxen.

• Speakable and Unspeakable in Quantum Mechanics, Cambridge University Press, ISBN 978--0-521-52338-7 (andra reviderade upplagan 2004). Innehåller alla Bells artiklar om kvantmekanikens grundläggande begrepp och filosofiska problem samt ett förord av Alain Aspect.

• Belltillstånd
• Superdeterminism

• Bell's Universe: A Personal Recollection, minnesanteckningar av Bells vän och kollega Reinhold Bertlmann
• Whitaker, Andrew (2020) [2016]. John Stewart Bell and Twentieth-Century Physics – Vision and Integrity. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-886126-3 

• Wikimedia Commons har media som rör John Stewart Bell.
  Bilder & media