John Lehman

John Lehman
John Lehman, 1982.
Född14 september 1942[1] (82 år)
Philadelphia, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidSaint Joseph's University
Gonville and Caius College
University of Pennsylvania
La Salle College High School
SysselsättningOfficer, investmentbankman, bankman, politiker
Befattning
USA:s marinminister
USA:s marinminister (1981–1987)
ArbetsgivareUniversity of Washington
Politiskt parti
Republikanska partiet
Redigera Wikidata

John Francis Lehman Jr., född 14 september 1942 i Philadelphia, Pennsylvania, är en amerikansk affärsman, ämbetsman och författare.

Lehman är mest känd för att ha varit USA:s marinminister i Ronald Reagans administration från 1981 till 1987 samt som ledamot av kommissionen för terrorattackerna mot USA som tillsattes efter 11 september-attackerna.[2]

Biografi

John Lehman föddes i en välbärgad familj, fadern var ingenjör och modern var kusin till Grace Kelly. Lehman erhöll 1964 en bachelorexamen i internationella relationer från Saint Joseph's University. Han fortsatte att studera vid Gonville and Caius College på universitetet i Cambridge med både bachelor- och masterexamen. Under studietiden var han officer i USA:s flygvapenreserv, men lämnade flygvapnet för reserven i USA:s flotta, där han kvalificerade sig som naval flight officer med typgokännande som andreman i A-6 Intruder. Åter i USA studerade han vidare på University of Pennsylvania med ytterligare en masterexamen samt filosofie doktor.[3]

Under Richard Nixons administration arbetade Lehman i Vita huset i nationella säkerhetsrådets stab under presidentens säkerhetsrådgivare Henry Kissinger.[3] Lehman var därefter vicechef för U.S. Arms Control and Disarmament Agency.[3] Efter att Jimmy Carters administration tog vid 1977 grundade Lehman konsultbolaget Abington Corporation, bland vars klienter fanns Northrop Corporation. Lehman var öppet kritisk mot Carteradministrationen och en högljudd förespråkare för fler hangarfartyg av Nimitz-klass som central del av USA:s militära strategi.[4]

Lehman utsågs till USA:s marinminister i Reagans administration och där det övergripande målet var att bygga upp USA:s flotta till 600 örlogsfartyg för att kunna avskräcka Sovjetunionen.[2][3] Lehmans chef i Pentagon, USA:s försvarsminister Caspar Weinberger, gav Lehman fria tyglar att genomföra administrationens upprustning och att åtgärda brister i marindepartementet.[4][5] Lehman övertygade Weinberger och Reagan att tvångspensionera den åldrige amiral Hyman Rickover, "atomubåtsflottans fader", som var kritisk mot försvarsindustrins bristande arbeten. Den relativt unge Lehman styrde över flottan och marinkåren med självsäker järnhand och han tvekade han inte att köra över amiraler och generaler som inte framförde övertygande motargument eller rättade sig i ledet.[5][4] Lehman var en polariserande figur i marinen, där vissa älskade hans självsäkra stil medan andra såg honom som en uppblåst playboy som man måste stå ut med förhoppningsvis inte alltför länge.[4] Lehman förde vad han själv hävdade var en kamp mot byråkratin i USA:s försvarsdepartement, men lämnade posten som marinminister efter korruptionsanklagelser framförts mot dennes närmaste medarbetare.[6][7] Medarbetaren Melvyn Paisley dömdes 1991 i federal domstol till ett kortare fängelsestraff för korruption under tiden då denne arbetade för Lehman i Pentagon.[8][9] Efter Lehmans avgång hävdade amiral Carlisle Trost att Lehman var "inte en balanserad människa".[10][11]

Lehmans namn fördes fram som en tänkbar försvarsminister i såväl George H.W. Bush och George W. Bushs administrationer.[6] Lehman var rådgivare i såväl John McCains presidentvalskampanj 2008 och liksom i Mitt Romneys 2012.[12][13]

Eftermäle

I oktober 2020 meddelades att en framtida jagare av Arleigh Burke-klass kommer namnges som USS John F. Lehman (DDG-137).[14]

Bibliografi

  • Command of the Seas: Building the 600 Ship Navy (1989, 2001)
  • America the Vulnerable: Our Military Problems and How to Fix Them (1992)
  • Making War: The 200-Year-Old Battle Between the President and Congress Over How America Goes to War (2001)
  • On Seas of Glory: Heroic Men, Great Ships, and Epic Battles of the American Navy (2002)
  • Oceans ventured : winning the Cold War at sea (2018)

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, John Lehman, tidigare version.

Noter

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6904cs0, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] ”John F. Lehman” (på engelska). govinfo.library.unt.edu. National Commission on Terrorist Attacks Upon the United States. https://govinfo.library.unt.edu/911/about/bio_lehman.htm. Läst 19 mars 2022. 
  3. ^ [a b c d] ”Lehman, Secretary of the Navy John F. Papers” (på engelska). www.history.navy.mil. Naval History & Heritage Command. https://www.history.navy.mil/research/archives/Collections/personal-donated-collections/pd-l/lehman-john-f.html. Läst 19 mars 2022. 
  4. ^ [a b c d] Hone, Thomas C.; Utz, Curtis A. (2020) (på engelska). History of the Office of the Chief of Naval Operations, 1915-2015. Naval History & Heritage Command. sid. 322-347. ISBN 9781943604029. https://www.history.navy.mil/content/dam/nhhc/research/publications/publication-508-pdf/OPNAV%20100%20508.pdf. Läst 19 mars 2022 
  5. ^ [a b] Keller, Bill (15 december 1985). ”THE NAVY'S BRASH LEADER” (på engelska). New York Times. www.nytimes.com. https://www.nytimes.com/1985/12/15/magazine/the-navy-s-brash-leader.html. Läst 19 mars 2022. 
  6. ^ [a b] Gordon, Gregory (16 september 1988). ”Lehman denies reforms contributed to defense scandal” (på engelska). www.upi.com. United Press International. https://www.upi.com/Archives/1988/09/16/Lehman-denies-reforms-contributed-to-defense-scandal/5492590385600/. Läst 19 mars 2022. 
  7. ^ Marcus, Ruth (19 mars 2022). ”LEHMAN MAY HAVE WARNED ALLY” (på engelska). www.washingtonpost.com. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/archive/politics/1988/06/19/lehman-may-have-warned-ally/e360c9ab-11f7-42a6-b9fe-bcec4e9fa97b/. Läst 19 mars 2022. 
  8. ^ Skorneck, Carolyn (23 augusti 1991). ”Former Air Force Official Pleads Guilty in Ill Wind Probe” (på engelska). apnews.com. Associated Press. https://apnews.com/article/d4c941ccfa8a2f51761aae4aaf5856f3. Läst 19 mars 2022. 
  9. ^ Rowley, James (14 januari 1994). ”Pentagon Purchasing Scandal Ends With Conviction of 10th Contractor” (på engelska). apnews.com. Associated Press. https://apnews.com/article/1669a58e75638714d12168eeca17d579. Läst 19 mars 2022. 
  10. ^ Halloran, Richard (30 april 1987). ”Navy Chief Says Lehman Was Not 'Balanced'” (på engelska). www.nytimes.com. New York Times. https://www.nytimes.com/1987/04/30/us/navy-chief-says-lehman-was-not-balanced.html. Läst 2 september 2024. 
  11. ^ Sciolino, Elaine (5 december 1989). ”Washington at Work; Stoic, Stubborn Admiral Is Guiding Navy in a Stormy Time of Changes” (på engelska). www.nytimes.com. New York Times. https://www.nytimes.com/1989/12/05/us/washington-work-stoic-stubborn-admiral-guiding-navy-stormy-time-changes.html. Läst 2 september 2024. 
  12. ^ Burns, Alexander (31 oktober 2008). ”A peek at a potential McCain Cabinet” (på engelska). www.politico.com. Politico. https://www.politico.com/story/2008/10/a-peek-at-a-potential-mccain-cabinet-015146. Läst 19 mars 2022. 
  13. ^ Talbot, George (8 oktober 2012). ”Top adviser says Mitt Romney will continue production of Littoral Combat Ship” (på engelska). www.al.com. Advance Local. https://www.al.com/live/2012/10/top_adviser_says_mitt_romney_w.html. Läst 19 mars 2022. 
  14. ^ ”Secretary Names Future Destroyer, Attack Submarine” (på engelska). www.navy.mil. U.S. Department of the Navy. 13 oktober 2020. https://www.navy.mil/Press-Office/Press-Releases/display-pressreleases/Article/2380789/secretary-names-future-destroyer-attack-submarine/. Läst 19 mars 2022. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.