John Karlzén

John Karlzén
FöddJohn Elias Karlzén
12 januari 1903
Mönsterås församling, Kalmar län
Död9 december 1960 (57 år)
Lycksele församling, Västerbottens län
YrkeFörfattare, översättare
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
Verksam1934–1960

John Elias Karlzén, född 12 januari 1903 i Mönsterås, död 9 december 1960 i Lycksele, var en svensk författare och översättare.

Biografi

Karlzén avlade studentexamen som privatist i Stockholm 1921. Efter studier i Tyskland och Österrike 1922–23 företog han resor till Frankrike, Storbritannien, Spanien och Portugal 1923–24 och var bosatt i Argentina 1924–31.[1]

År 1934 blev Karlzén fil. mag. vid Lunds universitet och var därefter anställd som lärare vid Lunds privata elementarskola. Han företog nya resor till Frankrike 1937, Tyskland 1938 och Storbritannien 1939.[1] 1947–48 var han lektor i spanska vid Lunds universitet, och därefter extralärare vid folkskoleseminariet i Umeå 1953–54, samt vid småskoleseminariet och gymnasiet i Lycksele från 1954 till sin död.[2]

Karlzéns föga omfattande författarskap präglas av kräsen och vig stilkonst.[3] Mycket av det han skrev har en utgångspunkt i hans strapatsrika ungdomstid. I den novellistiskt uppbyggda debutromanen Vägen till paraplyet (1934), som följer en svensk emigrant i Buenos Aires, utgår han från sin vistelse i Argentina. Uppföljaren, romanen ”Si, detta är nytt” (1941), går tillbaka till hans barndom i Småland. Den självbiografiska romanen Så gör man inte (1942) handlar om de resor i Europa som föregick Argentinavistelsen. Han verkade även som litteraturkritiker, bland annat i Bonniers litterära magasin.[4]

Karlzén är begravd på Norra kyrkogården i Lund.[5]

Bibliografi

  • Vägen till paraplyet (Stockholm: Bonniers, 1934)
    • Vägen till paraplyet: roman (Bromma: Fripress, 1983)
  • ”Si, detta är nytt” (Stockholm: Bonniers, 1941)
  • Så gör man inte: blad ur en förspilld ungdom (Stockholm: Bonniers, 1942)
    • Så gör man inte: blad ur en förspilld ungdom (Bromma: Fripress, 1981)
  • Blå noveller (Stockholm: LT, 1951)
    • Blå noveller (Stockholm: LT, 1969)
  • Modernister och omoderna: essayer och causerier (Stockholm: LT, 1952)
  • Ur min dosa: reflexioner (Stockholm: LT, 1952)
  • Insikter och färdigheter: ur min dosa (Stockholm: LT, 1957)
  • Råttan: roman, red. Nils A. Bengtsson (Stockholm: LT, 1960)
  • Bokgranskaren: noveller och resor, red. Lennart Frick (Göteborg: Zinderman, 1968)
  • Memoarer från bokrummet: kulturjournalistik i urval, red. Lennart Frick (Göteborg: Zinderman, 1970)

Medverkande

  • Prosas castellanas, red. (Lund: Gleerups, 1946)

Översättningar

  • Sung Yen Hwa, Halvblod, övers. från engelskan (Lund: Gleerups, 1935)
  • Jean Montigny, Sanningen om Frankrike: det politiska sammanbrottet och nyordningen (Toute la vérité sur un mois dramatique de notre histoire) (Malmö: Dagens böcker, 1941)
  • Saki, Det fyrkantiga ägget och andra historier (The Square Egg) (Stockholm: Natur & Kultur, 1947)
  • Saki, Filantropen och den lyckliga katten och andra historier (Stockholm: Natur & Kultur, 1948)
  • Honoré de Balzac, Testamentet (Ursule Mirouet) (Stockholm: Folket i Bild, 1949)
  • Pierre Clostermann, Det stora uppdraget: en fransk stridsflygares minnen (Le grand cirque), övers. tillsammans med Sven Christensen (Lund: Gleerups, 1951)
  • Georges Bernanos, Herr Ouine (Monsieur Ouine) (Stockholm: Bonniers, 1951)

Priser och utmärkelser

Källor

  1. ^ [a b] Karlzén, John Elias i Vem är Vem?: Skånedelen (första upplagan, 1948)
  2. ^ Lennart Frick, ”John E Karlzén”, Svenskt biografiskt lexikon band 20 (1973–1975), s. 766. Läst 25 augusti 2023.
  3. ^ Bra Böckers lexikon (1977)
  4. ^ Litteraturlexikon: svensk litteratur under 100 år (Natur och kultur, 1974), s. 127
  5. ^ ”SvenskaGravar”. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201032239/http://www.svenskagravar.se/gravsatt/56835631. Läst 26 november 2017. 

Vidare läsning

  • Lennart Frick, Den vilsne moralisten: en essay om John Karlzén (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1971)
  • Olle Holmberg, ”John Karlzén: ur brev och minnen”, I John Karlzén, Råttan (Stockholm: LT, 1961), s. 9–68
  • Carl-Eric Nordberg, Åtta udda (Stockholm: Tiden, 1955)

Externa länkar

Media som används på denna webbplats