John Gross Barnard

John Gross Barnard, född 19 maj 1815 i Sheffield, Massachusetts, död 14 maj 1882 i Detroit, var en nordamerikansk ingenjörofficer.

Han genomgick krigsskolan i West Point och tjänstgjorde 1833-51 såsom fortifikationsofficer vid havskustbefästningar (Pensacola, New Orleans samt i Mexiko). 1850-51 förestod han en topografisk expedition till Tehuantepec-näset, var 1855-56 guvernör för krigsskolan i West Point och 1856-61 uppsyningsman över befästningsverken omkring New York samt befordrades till major vid kåren 1858.

Under inbördeskriget ledde Barnard befästandet av Washington (1861 och 1862-64) samt var chef för ingenjörkåren först vid Potomac-armén (1861-62) och från 1864 vid samtliga arméer i fält. Han utnämndes 1865 till generalmajor vid frivilliga armén och efter fredsslutet till chef för ingenjörkåren. Han erhöll avsked 1881 och dog i Detroit 1882. Barnard var en framstående militärvetenskapsman och utmärkt matematiker.

Bland Barnards skrifter kan nämnas: Survey of the Isthmus of Tehuantepec (1852), Notes on Sea-Coast Defence (1861), Reports of the Engineer and Artillery Operations of the Army of the Potomac (1863, tillsammans med general Barry) och Problems of Rotary Motion (1872).

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Barnard, John Gross, 1904–1926.