John Eriksson (mykolog)

John Leonard Eriksson
Född26 mars 1921
Hagfors, Sverige
Död1 juni 1995 (74 år)
Göteborg, Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet,
SysselsättningMykolog, illustratör[1], universitetslärare[1]
ArbetsgivareGöteborgs universitet (1961–)
Redigera Wikidata

John Leonard Eriksson, född 26 mars 1921 i Hagfors, död 1 juni 1995, var en svensk mykolog. Han specialiserade sig på skinnsvampar inom gruppen basidsvampar och samlade i Sverige (särskilt i Muddus nationalpark, Göteborgsregionen samt Värnamo), Finland och Kanada.[2]

Eriksson var student till John Axel Nannfeldt och Seth Lundell[3], och försvarade sin doktorsavhandling Studies in the Heterobasidiomycetes and Homobasidiomycetes-Aphyllophorales of Muddus national park in North Sweden[4] om den ved-associerade svampfloran i Muddus nationalpark vid Uppsala universitet 1958. Opponent var den holländske mykologen Marinus Donk.

Eriksson fick anställning som lektor vid Göteborgs universitet 1961. Han fick en personlig forskardocentur 1967 som omvandlas till en professur 1977. Eriksson gick i pension 1986.

Eriksson handledde flera studenter som senare skulle föra skinnsvampstraditionen vidare, inte minst Nils Hallenberg och Karl-Henrik Larsson. Eriksson hade även långtgående samarbeten med Kurt Hjortstam och Leif Ryvarden.

Eriksson var huvudförfattare och illustratör till bokserien The Corticiaceae of North Europe (1973–1988, Fungiflora förlag). Eriksson var känd för sina mycket noggranna och tydliga illustrationer av mikromorfologiska karaktärer, något som denna bokserie bjuder på i riklig mängd.

Erikssons auktorsbeteckning är J. Erikss. Han beskrev 16 släkten (till exempel Paullicorticium) och 55 arter (till exempel Phlebia firma), och han genomförde 119 nomenklatoriska omkombinationer[5]. Närmare 10 arter har uppkallats efter Eriksson, bland andra Xylodon erikssonii och Hypochnicium erikssonii.[6]

Referenser

  1. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jcu20221168371, läst: 20 december 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Hallenberg N. (1997). ”John Eriksson in memoriam” (på engelska). Windahlia (Göteborgs Svampklubb) 22: sid. 1–6. 
  3. ^ Jonsell B. (2007). ”Svensk botanisk forskning under 1900-talet” (på svenska). Svensk botanisk tidskrift (Svensk botanisk förening) 101: sid. 19-54. 
  4. ^ Eriksson J. (1958). ”Studies in the Heterobasidiomycetes and Homobasidiomycetes-Aphyllophorales of Muddus national park in North Sweden.” (på engelska). Symbolae Botanicae Upsalienses (Uppsala Universitet) 16 (1): sid. 1–172. ISSN 0082-0644. 
  5. ^ Hjortstam K. (1997). ”John Eriksson – Publications, described genera, other taxa, and combinations,” (på engelska). Windahlia (Göteborgs Svampklubb) 22: sid. 7–12. 
  6. ^ ”MycoBank” (på engelska). International Mycological Association. http://www.mycobank.org/. Läst 28 maj 2020. 

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Swedish mycologist John Eriksson 1985 by Leif Ryvarden.jpg
Författare/Upphovsman: Leif Ryvarden (Norway, 1985)., Licens: CC BY-SA 4.0
Den svenske mykologen John Eriksson 1985, utanför vad som idag är Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Foto av Johns norske mykologikollega Leif Ryvarden.