John Bercow
| John Bercow | |
_(cropped).jpg) John Bercow, 14 februari 2018. | |
| Född | John Simon Bercow 19 januari 1963[1][2] (61 år) Edgware, Barnet, London, Storbritannien |
|---|---|
| Medborgare i | Storbritannien |
| Utbildad vid | University of Essex, filosofie kandidat, [3] |
| Sysselsättning | Politiker[4], statsvetare |
| Befattning | |
| Ledamot av Storbritanniens 52:a parlament Storbritanniens 52:a parlament, Buckingham (1997–2001)[5] Ledamot av Storbritanniens 53:e parlament Storbritanniens 53:e parlament, Buckingham (2001–2005)[5] Skuggminister (Chief Secretary to the Treasury) (2001–2002) Skuggminister (internationell utveckling) (2003–2004) Ledamot av Storbritanniens 54:e parlament Storbritanniens 54:e parlament, Buckingham (2005–2009)[5] Ledamot av Storbritanniens 54:e parlament Storbritanniens 54:e parlament, Buckingham (2009–2010) Talmannen i brittiska underhuset (2009–2019)[6][7] Ledamot av Storbritanniens 55:e parlament Storbritanniens 55:e parlament, Buckingham (2010–2015)[5] Ledamot av Storbritanniens 56:e parlament Storbritanniens 56:e parlament, Buckingham (2015–2017)[5] Ledamot av Storbritanniens 57:e parlament Storbritanniens 57:e parlament, Buckingham (2017–2019)[5][8] Chancellor of the University of Essex (2017–2021)[9][10] | |
| Arbetsgivare | Royal Holloway, University of London |
| Politiskt parti | |
| Konservativa partiet (–) Inget (–) Labour (–)[11][12] | |
| Maka | Sally Illman (g. 2002– ) |
| Utmärkelser | |
| James Joyce-priset | |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Webbplats | johnbercow.co.uk |
| Redigera Wikidata | |
John Simon Bercow, född 19 januari 1963 i Edgware i Barnet i London, är en brittisk politiker som var det brittiska underhusets talman (Speaker of the House of Commons) från 2009 till 2019.[13] Han efterträdde Michael Martin i den egenskapen. I underhuset representerade han valkretsen Buckingham.
Biografi
Bercow var tidigare medlem i konservativa partiet. Han verkade ha en lovande karriär inom partiet, men avgick som skuggminister för arbete och pensioner i protest mot att den dåvarande partiledaren Iain Duncan Smith tvingade partiets parlamentsledamöter att rösta mot en lag som skulle tillåta ogifta par att adoptera barn. Mellan 2003 och 2004 var han åter skuggminister.
Under brexitprocessen i Storbritannien från 2016 fick underhusdebatterna mer uppmärksamhet, vilket bidrog till att göra Bercow mer känd bland allmänheten än tidigare talmän brukat vara.[14]
Den 9 september 2019 tillkännagav han sin avgång som talman från och med den 31 oktober. Han efterträddes 4 november 2019 av Lindsay Hoyle.[15] Efter sin avgång uttalade sig Bercow om sin åsikt om Brexit: "Brexit är Storbritanniens största utrikespolitiska misstag under efterkrigsperioden".[16]
Bercow gick med i Labour-partiet 19 juni 2021. Han motiverade beslutet med att han, trots att han tidigare tillhört det Konservativa partiet som parlamentsledamot, ville se Boris Johnson och hans regering avsatt. Han har pekat på bland annat regeringens bristande kompetens samt en växande främlingsfientlighet inom partiet.[17]
Källor
- ^ UK Parliament-ID: rFp8la3Z.[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000031711, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Who's who, A & C Black, Who's Who UK-ID: U7303.[källa från Wikidata]
- ^ Hansard 1803–2005, Hansard-ID (1803-2005): mr-john-bercow, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] TheyWorkForYou.[källa från Wikidata]
- ^ John Bercow steps down as Commons Speaker (på engelska), BBC News Online, 31 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Sir Lindsay Hoyle elected Speaker of House of Commons (på engelska), BBC News Online, 4 november 2019, läs online, läst: 4 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Manor of Northstead: John Bercow, His Majesty's Treasury, gov.uk, 4 november 2019, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ Speaker of the House of Commons to become sixth Chancellor of the University of Essex | University of Essex (på engelska), läs online, läst: 8 februari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ john bercow steps down as chancellor | University of Essex (på engelska), läs online, läst: 8 februari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ John Bercow defects to Labour with withering attack on Johnson (på brittisk engelska), 19 juni 2021, no value: 0029-7712, läs online, läst: 8 februari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ ‘Serial bully’ John Bercow suspended by Labour (på engelska), 8 mars 2022, läs online, läst: 8 februari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Ledamot John Bercow – underhusets webbplats
- ^ John Bercow steps down as Commons Speaker, BBC News 2019-10-31
- ^ Sir Lindsay Hoyle elected new Commons Speaker, BBC News 2019-11-04
- ^ Alling, Daniel. ”Tidigare talmannen erkänner: Är emot brexit”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7339010. Läst 10 november 2019.
- ^ Sophie Morris (20 juni 2021). ”Former Tory MP and Commons Speaker John Bercow says decision to join Labour 'not personal against Boris Johnson'”. Sky News. https://news.sky.com/story/former-tory-mp-and-commons-speaker-john-bercow-says-decision-to-join-labour-not-personal-against-boris-johnson-12336849. Läst 20 juni 2021.
Externa länkar
- John Bercows webbplats
Wikimedia Commons har media som rör John Bercow.
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
(c) The Chancellery of the Senate of the Republic of Poland , CC BY-SA 3.0 pl
Speaker of the House of Commons John Bercow in the Polish Senate
Författare/Upphovsman: Jonas Magnus Lystad, Licens: CC BY-SA 4.0
Coat of arms of John Bercow, Speaker of the House of Commons (2009-2019)
Författare/Upphovsman: Saeima, Licens: CC BY-SA 2.0
2018.gada 14.februāris. Saeimas priekšsēdētāja Ināra Mūrniece tiekas ar Lielbritānijas un Ziemeļīrijas Apvienotās Karalistes parlamenta Pārstāvju palātas priekšsēdētāju Džonu Berkovu (John Bercow).
Foto: Ernests Dinka, Saeima
Izmantošanas noteikumi: saeima.lv/lv/autortiesibas