John Bannister Goodenough

John B. Goodenough
John B. Goodenough, 9 december 2019.
Född	25 juli 1922[1][2] Jena, Tyskland
Död	25 juni 2023[3] (100 år) Austin, Texas, USA
Begravd	Austin Memorial Park Cemetery[4]
Medborgare i	USA
Utbildad vid	Yale University, bachelor of science[2] University of Chicago, filosofie doktor[2]
Sysselsättning	Fysiker, uppfinnare, meteorolog[2]
Arbetsgivare	Massachusetts Institute of Technology University of Texas at Austin Flygnationalgardet (1942–1948)[5] Oxfords universitet (1976–1986)[6]
Föräldrar	Erwin Ramsdell Goodenough[2]
Utmärkelser
Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1975) Von Hippel Award (1989)[2] ACM Fellow (1995)[7] Olin Palladium Award (1999)[8] Japanpriset (2001)[9] Hedersdoktor vid Santiago de Compostela Universitetet (2002) Enrico Fermi-priset (2009)[10] Utländsk ledamot av Royal Society (2010)[11] National Medal of Science (2011)[12] Charles Stark Draper-priset (2014)[13] Clarivate Citation Laureates (2015)[14] Israels premiärministers pris för innovation inom oljeersättning (2015)[15] Welch's kemipris (2017)[16] Benjamin Franklin-medaljen (2018) Copleymedaljen (2019)[17] Nobelpriset i kemi (2019)[18] Washington Award (2021)[19] Hedersdoktor vid Jenas universitet Medlem av American Physical Society
Webbplats	länk
Redigera Wikidata

John Bannister Goodenough, född 25 juli 1922 i Jena, Tyskland, död 25 juni 2023 i Austin, Texas,^[20][21] var en amerikansk fysiker och materialvetare (professor) samt mottagare av Nobelpriset i kemi 2019.

Goodenough hade dyslexi som barn och beskriver själv sin barndom som "inte särskilt lycklig" med en far som var professor i religionshistoria vid Yale och som förväntade sig att hans son skulle kunna läsa. I tolvårsåldern blev han satt i internatskola där han med större framgång ägnade sig åt språk och matematik. Under andra världskriget tog han värvning och arbetade som meteorolog.^[22]

Han doktorerade i fysik vid University of Chicago och arbetade med att utveckla datorminnen vid MIT i Boston. 1976 övergick han till att arbeta med batteriforskning vid Ford Motor Company. Han blev 1986 professor i maskinteknik och materialvetenskap vid University of Texas i Austin. Han tillskrivs upptäckten och utvecklingen av litiumjonbatteriet.

År 2014 mottog han Charles Stark Draper-priset för sitt bidrag till litiumjonbatteriet.^[23] År 2019 tilldelades han Royal Societys högsta utmärkelse, Copleymedaljen.^[24].

År 2019 tilldelades han även Nobelpriset i kemi tillsammans med M. Stanley Whittingham och Akira Yoshino för utvecklingen av litiumjonbatteriet.^[25]

Goodenough var troende och framhöll att han som forskare "ärar skaparen genom att försöka förstå skapelsen och hur den fungerar".^[22]

• Wikimedia Commons har media som rör John Bannister Goodenough.
  Bilder & media
• Officiell webbplats John B. Goodenough vid University of Texas at Austin
• John Bannister Goodenough hos Nobelstiftelsen (på engelska) innehåller Nobelföreläsningen 8 December 2019 Designing Lithium-ion Battery Cathodes

Nobelpristagare i kemi 1901–1925 van ’t Hoff (1901) · Fischer (1902) · Arrhenius (1903) · Ramsay (1904) · von Baeyer (1905) · Moissan (1906) · Buchner (1907) · Rutherford (1908) · Ostwald (1909) · Wallach (1910) · Curie (1911) · Grignard, Sabatier (1912) · Werner (1913) · Richards (1914) · Willstätter (1915) · Inga priser udelades 1916–1917. · Haber (1918) · Inget pris utdelades 1919. · Nernst (1920) · Soddy (1921) · Aston (1922) · Pregl (1923) · Inget pris utdelades 1924. · Zsigmondy (1925) 1926–1950 Svedberg (1926) · Wieland (1927) · Windaus (1928) · Harden, von Euler-Chelpin (1929) · Fischer (1930) · Bosch, Bergius (1931) · Langmuir (1932) · Inget pris utdelades 1933. · Urey (1934) · Joliot, Joliot-Curie (1935) · Debye (1936) · Haworth, Karrer (1937) · Kuhn (1938) · Butenandt, Ruzicka (1939) · Inga priser udelades 1940–1942. · de Hevesy (1943) · Hahn (1944) · Virtanen (1945) · Sumner, Northrop, Stanley (1946) · Robinson (1947) · Tiselius (1948) · Giauque (1949) · Diels, Alder (1950) 1951–1975 McMillan, Seaborg (1951) · Martin, Synge (1952) · Staudinger (1953) · Pauling (1954) · du Vigneaud (1955) · Hinshelwood, Semjonov (1956) · Todd (1957) · Sanger (1958) · Heyrovsky (1959) · Libby (1960) · Calvin (1961) · Perutz, Kendrew (1962) · Ziegler, Natta (1963) · Hodgkin (1964) · Woodward (1965) · Mulliken (1966) · Eigen, Norrish, Porter (1967) · Onsager (1968) · Barton, Hassel (1969) · Leloir (1970) · Herzberg (1971) · Anfinsen, Moore, Stein (1972) · Fischer, Wilkinson (1973) · Flory (1974) · Cornforth, Prelog (1975) 1976–2000 Lipscomb (1976) · Prigogine (1977) · Mitchell (1978) · Brown, Wittig (1979) · Berg, Gilbert, Sanger (1980) · Fukui, Hoffmann (1981) · Klug (1982) · Taube (1983) · Merrifield (1984) · Hauptman, Karle (1985) · Herschbach, Lee, Polanyi (1986) · Cram, Lehn, Pedersen (1987) · Deisenhofer, Huber, Michel (1988) · Altman, Cech (1989) · Corey (1990) · Ernst (1991) · Marcus (1992) · Mullis, Smith (1993) · Olah (1994) · Crutzen, Molina, Rowland (1995) · Curl, Kroto, Smalley (1996) · Boyer, Walker, Skou (1997) · Kohn, Pople (1998) · Zewali (1999) · Heeger, MacDiarmid, Shirakawa (2000) Från 2001 Knowles, Noyori, Sharpless (2001) · Fenn, Tanaka, Wüthrich (2002) · Agre, MacKinnon (2003) · Ciechanover, Hershko, Rose (2004) · Chauvin, Grubbs, Schrock (2005) · Kornberg (2006) · Ertl (2007) · Shimomura, Chalfie, Tsien (2008) · Ramakrishnan, Steitz, Yonath (2009) · Heck, Negishi, Suzuki (2010) · Shechtman (2011) · Kobilka, Lefkowitz (2012) · Karplus, Levitt, Wershel (2013) · Betzig, Hell, Moerner (2014) · Lindahl, Modrich, Sancar (2015) · Sauvage, Stoddart, Feringa (2016) · Dubochet, Frank, Henderson (2017) · Arnold, Smith, Winter (2018) · Goodenough, Whittingham, Yoshino (2019) · Charpentier, Doudna (2020) · List, MacMillan (2021) · Bertozzi, Meldal, Sharpless (2022) · Brus, Bawendi, Ekimov (2023)