Johannes Vahlen
Johannes Vahlen | |
Född | 27 september 1830[1] Bonn |
---|---|
Död | 30 november 1911[1] (81 år) Berlin |
Medborgare i | Tyskland |
Utbildad vid | Bonns universitet |
Sysselsättning | Språkvetare, klassisk filolog, universitetslärare |
Arbetsgivare | Wiens universitet Universitetet i Wrocław Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin Freiburgs universitet Humboldt-Universität zu Berlin |
Utmärkelser | |
Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
Redigera Wikidata |
Johannes Vahlen, född 27 september 1830 i Bonn, död 30 november 1911 i Berlin, var en tysk filolog. Han var far till Theodor Vahlen
Vahlen blev professor i klassisk fornkunskap vid universitetet i Wien 1858 och tillträdde 1874 en professur vid universitetet i Berlin.
Bibliografi
- Ennianae poesis reliquiae (1854)
- Naevii de bello punico reliquiae (samma år)
- Laurentii Vallae opuscula tria (1864)
- Aristoteles' De arte poetica (1867; 3:e upplagan 1885)
- Ciceros De legibus (1871; 2:a upplagan 1883)
Källor
- Vahlen, Johannes i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Johannes Vahlen (1830–1911), deutscher klassischer Philologe