Johannes Mörtsell

Johannes Mörtsell
Född4 december 1824[1][2][3]
Arvidsjaurs församling[1][2][3], Sverige
Död3 juli 1888[4][3] (63 år)
Uppsala[2][4]
Medborgare iSverige
SysselsättningKapellpredikant[2][5], folkskollärare[6], politiker[2][6], kyrkoherde[2][6], folkskoleinspektör[6]
Befattning
Andrakammarledamot, Västerbottens norra domsagas valkrets (1879–1881)[2][3][6]
Politiskt parti
Inget[7]
FöräldrarOlof Olofsson[1][2]
Redigera Wikidata

Johannes Mörtsell (i riksdagen kallad Mörtsell i Malå och Mörtsell i Stensele), född 4 december 1824 i Mörttjärn i Malå socken (då Arvidsjaurs församling) i Västerbottens län, död 3 juli 1888 i Uppsala, var en svensk skollärare, präst och riksdagsman. Han gifte sig 1859 med Eva Catharina Westerlund, dotter till prästen i Arvidsjaur Gustaf Westerlund.

Johannes Mörtsell studerade vid Piteå trivialskola och Härnösands folkskoleseminarium, där han avlade folkskollärarexamen 1846. Han arbetade därefter som lärare i Arvidsjaur och Örträsk. Mörtsell var mycket kunnig i samiska och biträdde 1852–1854 prosten N.J. Sundelin i Lycksele med en ny översättning av nya testamentet till samiska. Han översatte också ett stort antal psalmer till samiska. 1862 prästvigdes han på dispens, utan studentexamen och universitetsstudier. Senare samma år blev Mörtsell vikarierande kapellpredikant i Malå församling och fungerade under perioden 1866–1872 dessutom som tillförordnad kyrkoherde i Sorsele församling, eftersom den ordinarie kyrkoherden Anders Fjellner hade allvarliga synproblem. 1875 blev Mörtsell ordinarie kapellpredikant i Malå och tillträdde sedan som kyrkoherde i Stensele församling 1884. Åren 1879–1881 var Mörtsell riksdagsman i andra kammaren som representant för Västerbottens läns norra domsaga.[8]

År 1888 avled Johannes Mörtsell i Uppsala av vad man då kallade för progressiv spinal muskelatrofi. Han anses numera vara den tidigaste dokumenterade ALS-patienten i Norden.[9] Många fler i den stora släkten kom att drabbas av samma sjukdom som därför har kallats för Mörtsell-sjukan.[10] Mörtsells ättlingar är den i särklass största kända ALS-släkten i världen.[11]


Källor

  • Släkten Mörtsell. – Lycksele, 1986
  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970. Bd 5. – Stockholm, 1992. – s. 365-366
  • Liten historik om Malåbygden. – Malå, [1978]. - s. 120-122
  • Mörtsell, Johannes [Kopieböcker av utgående brev 1863-1885] Otryckta källor. Uppsala universitetsbiblioteks handskriftavdelning.

Bibliografi

  • Boström, Mathias (2010). ”Johannes Mörtsells jojkuppteckningar: en återutgivning av "Lapparnes sång" (1888) med inledning och efterord”. Noterat (Stockholm. 1995) 2010, 18,: sid. 99-116. 1400-7339. ISSN 1400-7339.  Libris 12064097
  • Luther, Martin; Mörtsell Johannes (1858) (på smi). Doktor Martinus Lutherusen uttjeb catekismus. (Kolmadest [eg. 5. uppl., enl. Qvigstad]). Johannes Mörtsell. Libris 2098204 
  • Mörtsell, Johannes (1884). Afskeds-Predikan hållen Annandag Påsk 1884 i Malå kyrka. Norsjö: Lundberg. Libris 10294512 
  • Mörtsell, Johannes (1940). ”"Lagar, af ålder gällande hos lapparne"”. Västerbotten (Umeå. 1920) 1940,: sid. 1-10 : ill.. 0346-4938. ISSN 0346-4938.  Libris 9333847
  • Mörtsell, Johannes (1876) (på smi). Låkkokirje: same-skoli tet tjaletum. Ubmekesne [Umeå]. Libris 2631480 
  • Odhner, Clas Theodor; Mörtsell Johannes (1878) (på sydsamiska). C. T. Odhners lärobok i fäderneslandets historia: under författarens ledning bearbetad för folkskolan = C. T. Odhneren åppetuskirje aitiglandan suptsasikum reitetum almogen skoli tet. Stockholm: Norstedt. Libris 1950902 

Noter

  1. ^ [a b c] Arvidsjaurs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010008/C/2 (1773-1848), bildid: C0034691_00285, sida 578, födelse- och dopbok, s. 578, Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/HLA/1010008/C/2, läs onlineläs online, ”Dec,4,...,Johannes,Olof Olsson....”.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, s. 365, omnämnd som: Mörtsell i Malå senare Stensele, Johannes, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfipw, läst: 12 juni 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Leonard Bygdén, Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till ..., 1923, s. 5, omnämnd som: 4. Johannes Mörtsell (1884—88),, läs onlineläs online, läst: 9 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Stensele kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/HLA/1010186/F/1 (1866-1894), bildid: F0010060_00040, död- och begravningsbok, s. no value, Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/HLA/1010186/F/1, läs onlineläs online, ”15, Juli, 3, Jul,12,1,,Kyrkoherde Johannes Mörtsell,,,,,63, 6, 29... 1)progressiv muskel atrofi 2) hjärtförlamning... Död Upsala”.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 9 oktober 2023, ”Mörtsell, Johan, f. 1824 i Malå Västerbottens län, Kapellpredikant”.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904, 1905, s. 345, omnämnd som: Johannes Mörtsell, läs onlineläs online, läst: 12 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, s. 365, läst: 12 juni 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ Bygdén, Leonard (1923–1926). ”Stensele”. Härnösands stifts herdaminne. http://www.solace.se/~blasta/herdamin/stensele.pdf. Läst 27 oktober 2011  Arkiverad 10 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Oliveberg, Mikael (nr 6-2006). ”200 svenskar insjuknar varje år” (på svenska). Forskning och framsteg: s. 57. http://www.fof.se/textruta/200-svenskar-insjuknar-varje-ar. 
  10. ^ Lundgren, Åke (10 november 2008). ”Johannes och den stora drömmen” (på svenska). Norra Västerbotten: s. 12-13. 
  11. ^ ”Frågestund och debatt”. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171023011528/http://www.medfak.umu.se/digitalAssets/2/2988_nervsystemet_08_fragestund.pdf. Läst 27 oktober 2011. 
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Johannes Mörtsell SPA (cropped).jpg
uppladdat från Portrattarkiv.se bild av Johannes Mörtsell