Johannes Jaeger

Johannes Jaeger
Johannes Jaeger i samtal med sig själv, dubbelgångarebild fotograferad av Valentin Wolfenstein, 1890.
Född16 november 1832[1][2]
Berlin[1]
Död10 oktober 1908[1][2] (75 år)
Berlin[1]
Medborgare iTyskland
Utbildad vidAkademie der Künste
SysselsättningFotograf[1]
Redigera Wikidata

Johannes Jaeger, född 16 november 1832 i Berlin, död 10 oktober 1908 i Berlin, var en tysk fotograf, verksam i Stockholm under 1800-talets senare hälft. Han var grundare av Atelier Jaeger.

Liv och verk

Jaegers porträttateljé, Fredsgatan 13.

Jaeger studerade åren 1848–1851 vid konstakademin i Berlin och började tidigt att pröva det nya mediet fotografi med hjälp av daguerrotypin. Som bruklig för fotografer vid denna tid utförde han under sommaren långa turnéer i Berlins omgivning samt till Nordtyskland och Danmark. På vintrarna stannade han med ateljéarbeten i hemstaden Berlin. Vid 25 års ålder kom han första gången till Skåne och 1863 bestämde han sig för att stanna och arbeta i Sverige. Han etablerade sig i Stockholm och hade fotoateljé på Malmtorgsgatan och senare på Regeringsgatan samt i översta våningsplanet på Fredsgatan 13 (nuvarande 3) i Kumlienska huset.[3]

Johannes Jaeger var en framgångsrik fotograf. Till hans kända arbeten hör “Hela Sverige i topografisk tolkning” och hans utsökta stadsvyer. Han blev panoramabildens främste skapare och arbetade även med stereo- och porträttfotografi. År 1865 blev han kunglig hovfotograf. Många bilder som visar Stockholms slotts interiör i slutet av 1800-talet härstammar från Jaeger. Ett annat område, där Jaeger var aktiv, var museifotografi, för Nationalmuseum i Stockholm, där han utförde ett stort antal konstreproduktioner. Jaegers bild från Stockholmsutställningens invigning tagen den 15 juni 1866 räknas till Sveriges första reportagefotografi.[4]

Vid 57 års ålder och på höjden av sin karriär lämnade han överraskande Stockholm och Sverige och återvände till Tyskland. Anledningen är okänd, men han lämnade kvar familjen i Stockholm, vilket kan tyda på att han hade familjära problem.[5] Han avfestades den 6 juni 1890 på Hasselbacken i kretsen av sina kollegor. Avskedstalet hölls av Jaegers värste konkurrent, Gösta Florman. Sina båda ateljéer sålde han för 60 000 kronor till sin medarbetare Valentin Wolfenstein som behöll kvar det inarbetade firmanamnet Atelier Jaeger. I Tyskland försökte Jaeger en ny karriär men misslyckades. En ny, ung generation fotografer stod honom emot. Han lär ha dött i armod i Berlin vid 75 års ålder. Jaeger är representerad vid bland annat Moderna museet i Stockholm.[6]

Fotografier i urval

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d e] Johannes W Jaeger, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12023, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] KulturNav, KulturNav-ID: 3701ffcd-184b-46b7-a498-5e197e3fdd81, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Rolf Söderberg (1983), sida 58
  4. ^ Rolf Söderberg (1983), sida 85
  5. ^ Rolf Söderberg (1983), sida 63
  6. ^ Moderna museet

Tryckta källor

  • Rolf Söderberg, Pär Rittsel (1983). Den svenska fotografins historia. Stockholm: Bonnier Fakta. ISBN 91-34-50314-5 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Stockholmsutställning 1866.jpg
Industrihallen på Stockholmsutställningen i Kungsträdgården 1866 med Molins fontän i gips.
Bernadottegalleriet 1870.jpg
Bernadottegalleriet (Karl XV:s målningssamling) 1870
Enskede gård parken 1880.jpg
Enskede gårds park och lusthus
Johannes Jaeger duppelgångarebild 1890.jpg
Dubbelgångarebild på Johannes Jeager, fotograf Valentin Wolfenstein
Lilla Nygatan 1870.jpg
Lilla Nygatan i Stockholm, Stockholms Enskilda Banks byggnad.
Stockholms inlopp ca 1870.jpg
Stockholms inlopp från Mosebacke
Berns sommarterrass ca 1880.jpg
Berns salongers sommarterrass
Vita havet 1870.jpg
Vita havet på Stockholms slott 1870
Jaegers fotoateljé, Fredsgatan, Stockholm, 1890.jpg
Johannes Jaegers Porträttateljé, Fredsgatan 13 (nuv. 3)
Gustav IIIs antikmuseum.jpg
Gustav III:s skulptursamling, senara Gustav III:s antikmuseum på Stockholms slott