Johanne Grieg Cederblad
| Johanne Grieg Cederblad | |
_(Johanne_Grieg_Cederblad).jpg) | |
| Född | 2 januari 1901 Bergen[1] |
|---|---|
| Död | 1 december 1979 (78 år) |
| Begravd | Uppsala gamla kyrkogård[2][3] kartor |
| Medborgare i | Norge |
| Sysselsättning | Författare |
| Make | Carl Cederblad (g. 1933–)[1] |
| Barn | Tone Bengtsson (f. 1934)[4] Carl Olof Cederblad (f. 1935) |
| Föräldrar | Peter Lexau Grieg |
| Släktingar | Harald Grieg (syskon) Nordahl Grieg (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Haakon VII:s frihetskors | |
| Redigera Wikidata | |
.jpg)
Johanne Katharine Grieg Cederblad, född 2 januari 1901 i Bergen, död 1 december 1979 i Uppsala,[5] var en norsk barnboksförfattare och föredragshållare.[6] Från 1933 var hon bosatt i Uppsala i Sverige, där hon engagerade sig i folkbildningen, i arbetet för äldre och för patienter på psykiatriska sjukhus.[5]
Hon var dotter till Peter Lexau Grieg och Helga Grieg (f. Vollan), och syster till Ingeborg, Nordahl och Harald Grieg. Hon var utbildad lärare, och undervisade i Bergen från 1924–1933, bland annat på Solhaug skola.[6] 1933 flyttade hon till Uppsala i Sverige. Under kriget arbetade hon för norska flyktingar, och 1946 tilldelades hon Haakon VII:s frihetkors för det arbetet.[5]
Grieg Cederblad var en återkommande föredragshållare i både Sverige och Norge. I flera år reste hon runt i Sverige och höll fördrag om norsk litteratur, musik och kultur. I mitten av 1950-talet flyttade hon till Stockholm där hon blev studieledare för patienter vid psykiatriska sjukhus. Där drev hon bland annat igenom med semesterresor till Italien för patienter som hade tillbringat många år på psykiatriska sjukhus. Grieg var även teaterrecensent från Stockholm för Bergens Tidende, och hon skrev en rad noveller och artiklar till tidskrifter i Sverige och Norge. Johanne Grieg Cederblad är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[7]
Bibliografi
- Barn (1934)
- Fridtjof Nansen. En hjältesaga (1936)
- Hva Peter og Grete gjorde. Fortellinger for små barn (1939) (Ny, omarbetad utgåva år 1967)
- Två små barn och världen (1942)
- Edvard Grieg (Översatt till svenska från norskt manus 1946)
- Per och Greta (1948)
- Sangen om Norge. Edvard Grieg og samtiden hans (1948)
- Selma Lagerlöf (1949)
- Peder og Grete på Bjerkøya (1950)
- H.C. Andersen (1950)
Referenser
- ^ [a b] Bengt Åhlén (red.), Cederblad, Johanne Katherine Grieg, Svenskt författarlexikon: 2. 1941–1950, Rabén & Sjögren, 1953, s. 113, läs online, läst: 19 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, Grieg-Cederblad, Johanne Katharine, läs online, läst: 18 september 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Johanne Grieg Cederblad 1901–1979. Författare, föredragshållare., Svenska kyrkan, läs online, läst: 18 september 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Katrin Paabo & Hans Uddling (red.), ”Bengtsson, Tone”, Vem är det : svensk biografisk handbok., Norstedts förlag, 1992, ISBN 978-91-1-914072-2, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] ”Johanne Grieg Cederblad | Gamla kyrkogården i Uppsala”. https://kulturpersoner.uppsalakyrkogardar.se/johanne-grieg-cederblad/. Läst 30 maj 2020.
- ^ [a b] ”Debuterte med bok om livet på Solhaug skole” (på nb-NO). Årstadposten. 23 april 2018. http://www.arstadposten.no/2018/04/23/debuterte-med-bok-om-livet-pa-solhaug-skole/. Läst 30 maj 2020.
- ^ SvenskaGravar
Litteratur
- O. Delphin Amundsen. (1950). Studentene fra 1923. Biografiske opplysninger m.v. samlet til 25-års jubileet 1948
- Brita Ruud. (19 februari 1977). Intervju i Aftenposten
- Haagen Ringnes. (13 december 1979). Nekrolog i Aftenposten
Externa länkar
Böcker av Johanne Grieg Cederblad i fulltext hos Nasjonalbiblioteket:
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Riksarkivet (National Archives of Norway) from Oslo, Norway, Licens: No restrictions
Kopiert fra Riksarkivets Flickr-album «9. Minnehøytideligheter og markeringer», fotografier valgt ut fra «NTBs krigsarkiv - bilder av nordmenn i Sverige under 2. verdenskrig»: «Det norske flyktningesamfunnet feiret viktige høytids- og minnedager. 17. mai og 9. april var blant de store begivenheter. 17. mai ble markert som en stor og betydningsfull festdag med håp for det frie Norge, mens 9. april var viet sorgen og minnene og ble markert til ære for dem som ga sitt liv for Norges sak. Hvert år denne dagen ble det holdt store offisielle minnegudstjenester med svensk deltagelse. Frihetsforkjempere som Nordahl Grieg, Viggo Hansteen og Rolf Wickstrøm ble minnet og hedret med særskilte arrangementer. Fra 1943, da svensk opinion hadde snudd til fordel for Norge, kom det mange norsk-svenske fellesarrangementer. I Stockholm ble det dette året arrangert tre store sammenkomster med norske og svenske talere som hyllet norsk frihetskamp.» (Alle bildene i albumet er merket med No known copyright restrictions.)
Författare/Upphovsman: Riksarkivet (National Archives of Norway) from Oslo, Norway, Licens: No restrictions
Kopiert fra Riksarkivets Flickr-album «9. Minnehøytideligheter og markeringer», fotografier valgt ut fra «NTBs krigsarkiv - bilder av nordmenn i Sverige under 2. verdenskrig»: «Det norske flyktningesamfunnet feiret viktige høytids- og minnedager. 17. mai og 9. april var blant de store begivenheter. 17. mai ble markert som en stor og betydningsfull festdag med håp for det frie Norge, mens 9. april var viet sorgen og minnene og ble markert til ære for dem som ga sitt liv for Norges sak. Hvert år denne dagen ble det holdt store offisielle minnegudstjenester med svensk deltagelse. Frihetsforkjempere som Nordahl Grieg, Viggo Hansteen og Rolf Wickstrøm ble minnet og hedret med særskilte arrangementer. Fra 1943, da svensk opinion hadde snudd til fordel for Norge, kom det mange norsk-svenske fellesarrangementer. I Stockholm ble det dette året arrangert tre store sammenkomster med norske og svenske talere som hyllet norsk frihetskamp.» (Alle bildene i albumet er merket med No known copyright restrictions.)