Johan Tobias Sergel

Johan Tobias Sergel
Sergel avporträtterad i Florens av Ludwig Guttenbrunn, iklädd Nationella dräkten och med Vasaorden runt halsen, troligen 1780-talet.
Född28 augusti 1740
Stockholm
Död24 februari 1814 (73 år)
Stockholm
BegravningsplatsAdolf Fredriks kyrkogård[1][2][3]
kartor
FöräldrarChristoffer Sergell
Konstnärskap
FältSkulptör, tecknare, bildhuggare
UtbildningRitareakademien
PriserVasaorden, 1782
Ritareakademiens stora guldmedalj 1761
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)
Porträtt av Johan Tobias Sergel i halvfigur. Han är klädd i rock och sidenväst samt skjorta (1794). Porträttet utfört av den danske målaren Jens Juel (1745–1802). Nationalmuseum, Stockholm.

Johan Tobias Sergel, före adlandet 1808 Sergell, född 28 augusti 1740 i Stockholm, död 26 februari 1814 i Stockholm, var en svensk bildhuggare, målare och tecknare. Han var stamfar till ätten Sergel, far till Gustaf Sergel och farfars far till Birger Sergel.

Biografi

Johan Tobias Sergel var son till det tyska konstnärsparet Christoffer Sergell och Elisabet Swyrner, vilka flyttat till Sverige året innan sonen föddes. Fadern var hovbrodör, liksom hans systrar, brodöserna Anna Sibylla Sergell (en annan namnversion är Anna Brita Sergell) och Maria Sofia Sergell.

Sergels talanger upptäcktes tidigt och han fick undervisning av Jean Eric Rehn och Jacques Adrien Masreliez. År 1757 började han som elev hos den från Frankrike inkallade Pierre Hubert L'Archevêque, som modellerade Gustav II Adolfs staty, Stockholm. Han assisterade också denne vid utförande av två statyer för kungliga slottet. En annan viktig händelse i hans tidiga utveckling var hans möte med gravören Per Floding, som introducerade honom i den nyantika stilen.

Studieresa till Frankrike och Italien

Vid nitton års ålder fick Sergel fast lön på Kungliga slottsbyggnadsstaten, och två år senare erhöll han Ritareakademiens stora guldmedalj. År 1767 kunde han genom ett reseunderstöd på 3 000 daler silvermynt göra en studieresa till Paris, Rom och Neapel. Under ett år fördjupade han sig i de antika konstverken, ett år under vilket han själv inte producerade någonting. Skulpturer med inspiration från hans utlandsvistelse är bland andra Vattennymfen (hans första självständiga verk), Vilande Faun och Den döende Otryades. Ludvig XV av Frankrike beställde av honom skulpturen Amor och Psyke, men kungen dog medan verket bara var halvfärdigt. Det köptes då i stället av Gustav III, som alltmer hade börjat intressera sig för den lovande konstnären.

Arbete i Stockholm

Efter tolv år utomlands kallades han till Sverige av Gustav III. Något motvilligt reste han till Stockholm – han hade just valts in som medlem i den franska konstakademien – och utnämndes till kunglig bildhuggare. Han hade också erbjudits av Katarina II att bosätta sig i Ryssland, men tackat nej till anbudet. Amor och Psyke skulpterades nu färdigt. År 1780 blev han professor vid Konstakademien och 1782 riddare av Vasaorden. Trots de stora framgångarna och många amorösa äventyr var Sergel ibland melankolisk och brottades stundom med självmordsplaner.

Privatliv

En avgörande förändring i hans liv inträffade när han 1783 träffade värdshusflickan Anna-Rella Hellström. Hon blev hans älskarinna, och deras kärleksmöten skildrade han i flera humoristiska och starkt erotiska teckningar, men också i innerliga skildringar av familjelivet. Efter en resa med Gustav III flyttade Sergel och Anna Rella in i en ateljévåning i sedermera Sergelhuset i kvarteret Beridarebanan söder om Hötorget i Stockholm. Anna Rella födde fyra barn, av vilka två överlevde. Tiden med henne och barnen var den lyckligaste tiden i hans liv. Åren blev inte så många: hon dog redan 1796. Under de sista arton åren av sitt liv blev han såväl hovintendent som adlad. Hans grav finns på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm.

Utmärkelser

Offentliga verk i urval

Johan Tobias Sergel är representerad på bland annat Bonniers porträttsamling, Nationalmuseum[5], Norrköpings konstmuseum[6], Göteborgs konstmuseum[7], Teckningsmuseet i Laholm, Uppsala universitetsbibliotek[8] och Hotell Sergel Plaza i Stockholm. Han har lånat sitt namn åt bland annat Sergels torg, Sergelarkaden och Sergelgatan i Stockholm samt Sergels väg i Malmö.

Bilder

Se även

Bibliografi

  • Sergelska bref : efterskrift till "Johan Tobias Sergel, hans lefnad och verksamhet" / av Georg Göthe.. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1900. Libris 17105428. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/SergelJT/titlar/SergelskaBref/sida/I/faksimil?om-boken 
  • Sergel : [Handteckningar i Nationalmuseum.] Red. : John Kruse. Teckningar i Nationalmuseum, utg. af Föreningen för grafisk konst ; [2]:1-2. Stockholm. 1909-1912. Libris 3046463 
  • Ett bref från J.T.Sergel till J.N.Byström dateradt Stockholm d. 26 mars 1811 : [Meddeladt af G.G. = Georg Göthe.]. Stockholm. 1914. Libris 3046462 
  • Teckningar : ett urval reproduktioner i färgfaksimil, tontryck och svarttryck / förord av Erik Wettergren ; inledning av Oscar Antonsson ; beskrivande katalog av Gunnar Jungmarker ; i bildurvalet har även deltagit Ragnar Hoppe. Ur Nationalmusei handteckningssamling. Utg.: John Kroon ; 4. Malmö: Malmö ljustrycksanst. 1945. Libris 1421275 
  • Johan Tobias Sergel 1740-1814 : september 1969. katalog 28. Stockholm: Galerie Aronowitsch. 1969. Libris 10247151 
  • Drawings of Johan Tobias Sergel / [ed. by] Per Bjurström ; catalog by Ulf Cederlöf. Chicago visual library. Chicago. 1979. Libris 4719210. ISBN 0-226-69420-8 
  • Skulpturer och teckningar : Sculptures and drawings = Skulpturen und Zeichnungen. Niloe-biblioteket. Konstserien, 99-0177955-3 ; 5. Uddevalla: Niloe. 1980. Libris 7602671. ISBN 9171020810 
  • Johan Tobias Sergel : tegninger  : Nasjonalgalleriet, kobberstikk- og håndtegningsamlingen, 2. oktober - 28. november 1993 / [utstilling og katalog: Knut Berg ...]. Oslo: Nasjonalgalleriet. 1993. Libris 7696074. ISBN 82-90744-26-9 
  • Sergel och hans romerska krets : europeiska terrakottor 1760-1814. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222 ; 636. Stockholm: Nationalmuseum. 2004. Libris 9496637. ISBN 91-7100-702-4 


Källor

Noter

  1. ^ Find A Grave-ID: 10900, omnämnd som: Johan Tobias Sergel, läst: 5 maj 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gravsten #3970 Tobias Sergell, Gravstensinventeringen, Sveriges Släktforskarförbund, läs online, läst: 7 maj 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Blankett för Gravstensinventering, Gravstensinventeringen, Sveriges Släktforskarförbund, läs online, läst: 7 maj 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Venus som stiger ur badet: bildstod i marmor af Johan Tobias Sergel: jemte mästarens sjelfbiografi: en konsthistorisk studie.
  5. ^ Nationalmuseum
  6. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 29 april 2020 
  7. ^ Göteborgs konstmuseum
  8. ^ Uppsala universitetsbibliotek Arkiverad 21 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning

  • Antonsson, Oscar (1942). Sergels ungdom och romtid. Sveriges allmänna konstförenings publikation, 99-0481499-6 ; 50. Stockholm: Norstedt. Libris 633540 
  • Bjurström, Per (1976). Sergel tecknar. Stockholm: Nationalmuseum. Libris 7602143. ISBN 91-7100-099-2 
  • Brising, Harald (1914). Sergels konst. Stockholm: Norstedt. Libris 635210. https://runeberg.org/bhsergel 
  • Brunner, Ernst, Marmormolnet, om bildhuggaren Sergel, Bonniers 2020
  • Göthe, Georg (1898). Johan Tobias Sergel : hans lefnad och verksamhet. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 640896 
  • Göthe, Georg (1921). Johan Tobias Sergels skulpturverk. Stockholm: Norstedt. Libris 302622 
  • Josephson, Ragnar (1955). Bellman, Kellgren, Sergel. Stockholm: Natur och kultur. Libris 22220 
  • Josephson, Ragnar (1956). Sergels fantasi. Stockholm. Libris 1325324 
  • Looström, Ludvig (1914). Johan Tobias Sergel : en gustaviansk tidsbild. Stockholm: Cederquists grafiska. Libris 633532 
  • Marttila, Esa K. (2006). Till monumentens försvar : en studie i Sergels konst. Studier i konsthistoria, 1104-442X ; 28. Umeå: Institutionen för konstvetenskap, Umeå universitet. Libris 11224647. ISBN 91-7264-129-0 
  • Olausson, Magnus: Johan Tobias Sergel (Sergell) i Svenskt biografiskt lexikon (2003–2006)

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Johan tobias sergel, fauno, 1774 (stoccolma).JPG
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY 3.0
Sinebrychoff Art Museum
Johan Tobias Sergel Medaljonger West side.jpg
Författare/Upphovsman: Boberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Johan Tobias Sergel´s reliefs of general Lennart Torstenson (1603-1651) and general Johan Banér (1596-1641) on the west side of the postament of the Gustav II Adolf monument in Stockholm.
Carl Johan Ridderstolpe.jpg
Författare/Upphovsman: Nationalmuseum, Licens: CC BY-SA 4.0
Riksrådet friherre Carl Johan Ridderstolpe (1719-1785). Skulpterad 1786 av Johan Tobias Sergel, svensk, Född 1740-08-28, Död 1814-02-26.

Nationalmuseums inventarienummer: NMSk 1069

Förvärv: Gåva 1914 av greve Axel Ridderstolpe
Hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta av Holstein-Gottorp av Johan Tobias Sergel ca 1791 i Orangerimuseet.JPG
Författare/Upphovsman: Svante.tiren, Licens: CC BY-SA 3.0
Hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta av Holstein-Gottorp av Johan Tobias Sergel, ca 1791, i Orangerimuseet vid Ulriksdal.
Mars och Venus, Johan Tobias Sergel (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: Eva Maria Fransson, Licens: CC BY-SA 3.0
Detta är en bild av ett konstverk på Göteborgs Konstmuseum i Sverige med identifieraren:
Johan Tobias Sergel Faun.JPG
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 4.0
Faun by Johan Tobias Sergel in Thielska Galleriet garden
Monument to King Gustav III of Sweden (Stockholm).jpg
Monument to King Gustav III of Sweden (Stockholm)
Otryades - Johan Tobias Sergel.JPG
Författare/Upphovsman: Historiker, Licens: CC BY-SA 3.0
Detta är en bild av ett konstverk på Göteborgs Konstmuseum i Sverige med identifieraren:
Johann Tobias Sergel (1740-1814) (Jens Juel) - Nationalmuseum - 177191.tif
Beskrivning på inventarieblanketten: Porträttet föreställer skulptören Johan Tobias Sergel i halvfigur. Han är klädd i rock och sidenväst samt skjorta.
Skämtbilden och dess historia i konsten (1910) (14741682856).jpg
Författare/Upphovsman: Internet Archive Book Images, Licens: No restrictions

Identifier: skmtbildenochd00lauruoft (find matches)
Title: Skämtbilden och dess historia i konsten
Year: 1910 (1910s)
Authors: Laurin, Carl Gustaf Johannes, 1868-1940
Subjects: Caricature -- History Caricature and cartoons, European -- History Wit and humor, Pictorial -- History
Publisher: Stockholm : P. A. Norstedt
Contributing Library: Robarts - University of Toronto
Digitizing Sponsor: MSN

View Book Page: Book Viewer
About This Book: Catalog Entry
View All Images: All Images From Book
Click here to view book online to see this illustration in context in a browseable online version of this book.

Text Appearing Before Image:
ll skildrar den22 juli 1792 i ett bref till sin i Norrköping gifta dotter, GustavaLindahl. I detta kulturhistoriska aktstycke berättar »de lärdamödors patriark» om middagen på Sergels landtställe Ingenting.Sällskapet bestod af några framstående utlänningar och ett pardamer, bland andra Mlle Hellström, med hvilken Sergel »lefdeuti det slags medelvägen, som kallas mariage de conscience».Denna, »en vacker och artig blondin», visade »en liten Sergel påblott några månader». Då Gjörwell intresserade sig för >detlilla kräket och frågade efter dess kön», sade hon: »Här skall nifä se att det är en riktigt skön gosse.» »Till en sådan langagelärer man», anmärker förnumstigt Gjörwell, »komma bland ar-tister, som studera la nature toute nue.» Middagen var gladoch >så alldeles pastoral», att under det man satt till bords detena hölasset efter det andra körde förbi fönstren, ty man bär- * På vår lids spräk = lefnadsglade och gästfrie. 104
Text Appearing After Image:
^ 92. Bellmans morgonsup. Teckning af J. T. Sergel. ^^^o?. Laierin, Skämtbilden. 105 14 SKÄMTBILDER UNDER I7OO-TALET. gade just den dagen Storängen. Sedan man druckit kaffe >ochsvalkat sig med nya liqueurer», körde vagnar fram, och man fortill Haga. Gjörwell äkte nu hem, »ty», sade han, satt komma till-baka och foga ett da capo vid en souper bestridde alltför mycket minstränga philosophie, hvilken jag redan sä mycket hade uppoffrat». Det är mot bakgrunden af dessa citat af den välmenandetidsskildraren man lättare förstår de Sergelska teckningamaskorybantiska och backanaliska väsen. Men »det Rus, som lofteri Dag, henter Styrke fra Morgendagens Vinge», och det fannsockså ett därefter. Sergel skildrar sin vän Bellman vid mor-gonsupen och med smörgås i hand, trött och trumpen, gifvandeskäl för fru Bellmans omdöme, >att hemma var allt salig männi-skan litet tråkig» (bild 92). I de tecknade själfporträtten fannsej mycket af den olympier K. F. von Bre

Note About Images

Please note that these images are extracted from scanned page images that may have been digitally enhanced for readability - coloration and appearance of these illustrations may not perfectly resemble the original work.
Johan Tobias Sergel Guttenbrunn.jpg
Författare/Upphovsman: Ludwig Guttenbrunn, Licens: CC0
Konstnär: Ludwig Guttenbrunn, österrikisk, född mellan 1750 och 1755, född ca 1750 eller ca 1755, död 1819-01-15

Avbildad person: Johan Tobias Sergel, svensk, Född 1740-08-28, Död 1814-02-26

Målad i Florens, Italien

Tillhör Nationalmuseum, med inventarienummer: NMGrh 4697

Inköp 2009 med donationsmedel från Sara och Johan Emil Graumanns stiftelse
Goran Straat Sergel.JPG
Författare/Upphovsman: Boberger. Photo: Bengt Oberger, Licens: CC BY 3.0
Göran Strååt´s Sergel, bronze, Stockholm, Sweden
Adolf Fredrik. Sergel.JPG
Foto på Tobias Sergels gravvård på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm
Johan tobias sergel, amore e psiche, 1789 (stoccolma).JPG
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY 3.0
Sculptures in the Sinebrychoff Art Museum
Sergel Mars och Venus detalj.jpg
Mars and Venus by Johan Tobias Sergel (detail).
Stockholm 2009 PD 234.JPG
Författare/Upphovsman: Bin im Garten, Licens: CC BY-SA 3.0
Stockholm
Johan Tobias Sergel Medaljonger East side.jpg
Författare/Upphovsman: Boberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Johan Tobias Sergel´s reliefs of general Hans Christoph von Königsmarck (1605-1663) and general Carl Gustaf Wrangel (1613-1676) on the east side of the postament of the Gustav II Adolf monument in Stockholm.
Ehrensvärd and Sergel.jpg
Ehrensvärd och Sergel; biskrift: "Jag skrattar åt min gäst som griner vid min chymiska mat"
Johan Tobias Sergel, självporträtt från 1793.jpg
självporträtt från 1793. I famnen har han sonen Gustaf, och till vänster står hans sambo Anna-Rella Hellström.
Johan Tobias Sergel Fama.jpg
Författare/Upphovsman: Boberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Johan Tobias Sergel´s sculpture of Fama, on the north side of the postament of the Gustav II Adolf monument in Stockholm
Sergelamorochpsyke.jpg
Författare/Upphovsman: Nationalmuseum, Licens: CC BY-SA 3.0
Amor och Psyke, 1787, Johan Tobias Sergel (1740-1814)