Johan Nilsson i Skottlandshus

Johan Nilsson
RoKavKMO, KVO1kl, RCXIIIs:O, HedLLA

Johan Nilsson, Kristianstads nation.

Första kammarens talman
Tid i befattningen
1937–1955
MonarkGustaf V
Gustaf VI Adolf
FöreträdareAxel Vennersten
EfterträdareJohn Bergvall

Tid i befattningen
1909–1955
ValkretsBlekinge län och Kristianstads län
Uppdrag i riksdagen
Tidigare uppdrag
ordinarie ledamot
talman (1937-1955)
ledamot i bevillningsutskottet (1925)
ledamot i statsutskottet (1915-1924)
ledamot i särskilda utskottet för försvarsfrågan (1924)
ledamot i spannmåls-monopolutskottet (1919)

Landshövding i Kristianstads län
Tid i befattningen
1923–1938
MonarkGustaf V
FöreträdareLouis De Geer
EfterträdareAllan Rodhe

Tid i befattningen
1923–1923
FöreträdareErnst Trygger
EfterträdareAxel Vennersten

Född21 augusti 1873
Sverige Färlövs socken, Sverige
Död15 mars 1963 (89 år)
Sverige Kristianstad, Sverige
NationalitetSvensk
Politiskt partiNationella partiet (1912-1934)
Högerpartiet (1935-1936)
Partilös (1937-1955)
YrkeLantbrukare
NamnteckningJohan Nilsson i Skottlandshuss namnteckning

Johan Nilsson (i riksdagen kallad Nilsson i Skottlandshus, senare Nilsson i Kristianstad ), född 21 augusti 1873 i Färlövs församling, Kristianstads län, död 15 mars 1963 i Kristianstads Heliga Trefaldighets församling,[1] var en svensk lantbrukare, ämbetsman och politiker (höger). Han var riksdagsledamot (första kammaren) 1909–1955, talman i första kammaren 1937–1955, landshövding i Kristianstads län 1923–1938, partiordförande i Första kammarens nationella parti 1923. Nilsson kallades "Skottlandshus" i riksdagen efter en av sina arrendegårdar med samma namn. Han arrenderade även Karsholms slott.[1]

Nilsson i Skottlandshus gjorde sig känd som driftig kommunalman och var landstingsman 1906–1923. I riksdagen var han ordinarie ledamot av statsutskottet 1915–1924 och var vid 1925 års riksdag ledamot av bevillningsutskottet. Han var ledamot av spannmåls-monopolutskottet vid urtima riksdagen 1919, av särskilda utskottet för försvarsfrågan vid riksdagen 1924, samt blev 1938 hedersledamot i Lantbruksakademien.[2]

Nilsson är efter Rickard Sandler den person som suttit allra längst i Sveriges riksdag, totalt 46 år.[3]

Utmärkelser

  • Sverige Riddare och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden, 6 juni 1940.[4]
  • Sverige Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 90-årsdagen, 1948.[2]
  • Sverige Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 70-årsdagen, 1928.[2]
  • Sverige Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 16 juni 1933.[5]
  • Sverige Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 6 juni 1926.[6]
  • Sverige Riddare av Nordstjärneorden, 1920.[7]
  • Sverige Kommendör av första klass av Vasaorden, 16 juni 1928.[8]
  • Sverige Riddare av Carl XIII:s orden, 24 november 1928.[9]

Referenser

Noter

Företrädare:
Ernst Trygger
Partiordförande i Första kammarens nationella parti
1923
Efterträdare:
Axel Vennersten
Företrädare:
Louis de Geer
Landshövding i Kristianstads län
1923–1938
Efterträdare:
Alvar Elis Rodhe
Företrädare:
Axel Vennersten
Första kammarens talman
1937–1955
Efterträdare:
John Bergvall


Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Swedish norwegian union flag.svg
Svensk handelsflagg 1844-1905
Swedish civil ensign (1844–1905).svg
Svensk handelsflagg 1844-1905
Nilsson, Johan (ur Kristianstads nation 1911-1930).jpg
sv:Johan Nilsson i Skottlandshus (1873-1963), svensk lantbrukare, ämbetsman, politiker , talman i första kammaren och landshövding.
SWE Order of Charles XIII BAR.png
Författare/Upphovsman: Wiki Romi, Licens: CC0
Order of Charles XIII
Johan Nilsson 1873 SPA (cropped) sign.jpg
Författare/Upphovsman: okänd, Licens: CC BY 4.0
uppladdat från Portrattarkiv.se bild av Johan Nilsson