Johan II av Brandenburg
Johan II av Brandenburg, född omkring 1237, död 10 september 1281, var markgreve och medregent av markgrevskapet Brandenburg från 1266 till sin död, samt herre till Crossen (nuv. Krosno Odrzańskie) i Neumark.
Han var äldste son till markgreven Johan I av Brandenburg (omkr. 1213-1266) och Sofia av Danmark (1217–1247), och därmed dotterson till kung Valdemar Sejr av Danmark och Berengaria av Portugal. Vid faderns död 1266 blev han medregent i Brandenburg tillsammans med de yngre bröderna Otto IV och Konrad I, där Otto IV intog en ledande roll.
Johan avled 1281 och begravdes i Chorins kloster, som han tillsammans med sina bröder hade låtit flytta till den nuvarande platsen och vid denna tidpunkt fortfarande var under uppförande. Beslutet om flytten finns i ett bevarat dokument från 1273, med alla tre brödernas sigill.
I jämförelse med den politiskt aktive brodern Otto IV finns relativt lite källmaterial om Johan II bevarat, men han ärades med en staty i Siegesallee 1900. Denna finns idag uppställd i skadat skick i Zitadelle Spandau i Berlin. En reliefavbildning från 1909 av statyn finns bevarad på huset i gathörnet Markgrafenstrasse/Mariendorfer Damm i stadsdelen Mariendorf i Berlin.
Familj
Johan gifte sig omkring år 1260 med Hedvig av Werle (1243-1287), dotter till Nikolaus I av Werle och Jutta av Anhalt. Deras barn var:
- Konrad II av Brandenburg (1261–1308)
- Johan av Brandenburg (1263–1292), biskop av Havelberg.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Johann II. (Brandenburg).
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Johan II av Brandenburg.
|
Media som används på denna webbplats
Statue in the former Siegesallee in Berlin commemorating the Coregent Margrave of Brandenburg Johann II (ca. 1237–1281), son of margrave Johann I. Sculptor: Reinhold Felderhoff. Statue unveiled on 14 November 1900. While the inclusion in the Siegesallee of the last Ascanian ruler Henry II (the Child), who was of virtually no importance for the history of Brandenburg, was controversial and ultimately based solely on the need to maintain symmetry, with 16 sculptural groups on each side of the monumental boulevard, we have no information about the considerations that led to the inclusion of the Coregent Johann II, who was likewise rather insignificant. The sculptor Felderhoff had a free hand, since no images of the ruler were preserved. The only physical characterization of Johann II (in the chronicle of Brandenburg's rulers) described him as small in stature, energetic and powerful, but this could not be taken into consideration, because the statues were required to have a uniform height. Felderhoff broke with the prevailing pattern by virtue of eschewing the customary historicizing approach and choosing an (almost modern) flat-featured, typifying form. He was the only Siegesallee sculptor who dispensed with individualizing the figure, instead creating a prototypical warrior who gazes down with a calm, serious expression. The sculpture shows Johann II leaning on a large shield with the coat of arms of the house of Ballenstedt, since Esico von Ballenstedt is regarded as the founder of the Ascanian dynasty.