Johan Hagströmer

Johan Vilhelm Hagströmer
Född4 december 1845[1]
Stockholms stad[1][2], Sverige
Död15 maj 1910[1][3] (64 år)
Uppsala församling[3][1], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[4]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningJurist[1], kriminolog[1]
ArbetsgivareUppsala universitet[1]
MakaIda Carolina Lovisa Eschelsson
(g. 1874–)[1][2]
BarnSven Hagströmer (f. 1877)[2][5][6]
FöräldrarJohan Jacob Hagströmer[1]
Redigera Wikidata
Svensk straffrätt, föreläsningar.

Johan Vilhelm Hagströmer, född 4 december 1845 i Stockholm, död 15 maj 1910 i Uppsala, var en svensk jurist. Han var professor i straffrätt vid Uppsala universitet. Hagströmer var svåger till Elsa Eschelsson, Sveriges första kvinnliga juris doktor.

Biografi

Johan Vilhelm Hagströmer var son till kaptenen Johan Jacob Hagströmer av adelsätten Hagströmer och Ulrika Lovisa Kyntzell samt sonsons son till läkaren Anders Johan Hagströmer. Han blev student vid Uppsala universitet 1865, juris utriusque kandidat 1870 samt docent i svensk allmän lagfarenhet och romersk rätt vid Uppsala universitet 1872. Efter flera lärarförordnanden vid dess juridiska fakultet utnämndes han där 1877 till extra ordinarie och 1888 till ordinarie professor i straffrätt. År 1877 blev han juris hedersdoktor och 1893 filosofie hedersdoktor. 1886–1887 var han ledamot av Nya lagberedningen.

1901 påbörjade han det omfattande, för positiv svensk straffrätt grundläggande verket Svensk straffrätt, som bygger på hans föreläsningar i ämnet. Första bandet omfattande straffrättens allmänna del. Han ansluter sig här till den så kallade historiska skolan och hävdar att straffrätten endast hade två källor: lagstiftningen och det allmänna rättsmedvetandet.[7]

Dessutom bidrog Hagströmer med en mängd rättsvetenskapliga artiklar i första upplagan av Nordisk familjebok.

I enlighet med 37 § i 1809 års regeringsform blev han som huvudman för ätten Hagströmer adelsman vid faderns frånfälle 1887. Han gifte sig 1874 med Ida Carolina Lovisa Eschelsson, syster till Elsa Eschelsson. De blev föräldrar till landshövdingen Sven Hagströmer.

Bibliografi

Källor

Noter

Vidare läsning

Svenska adelstitlar
Företräddes av
Johan Jacob Hagströmer
 Adlig inom ätten Hagströmer(1)
1887–1910
Efterträddes av
Sven Hagströmer
Anmärkningar och referenser
1. Med 1809 års regeringsform infördes § 37 som begränsar adel-, friherr- eller grevskapet till primogenitur.
Den äldste manlige bröstarvingen (äldste sonen eller, i brist på söner, närmaste annan manlig ättling) blir då adlig, friherrlig eller greve efter faderns död.

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Svensk straffrätt Bd 1.djvu
Johan Hagströmer (1845–1910). Svensk straffrätt, föreläsningar. Band 1
Johan Vilhelm Hagströmer.png
svensk jurist, professor, universitetslärare och ledamot av lagberedningen