Johan Gustav Hedman

Johan Gustav Hedman, född 25 september 1800 i Jakobstad, död 12 februari 1866 i Vasa, var teckningslärare och konstnär verksam speciellt i finländska Lappland. Han har kallats "Altartavlornas fader i Lappland"

Hedmans föräldrar var målarmästaren Gustaf Erik Hedman och Margaretha Elisabeth (Greta Lisa) född Store. Hans hustru Catharina Christina Hedman, född Granholm. Hedman studerade i Stockholms Kungliga konstakademien åren 1818–1821. Han erhöll Tessin-medaljen. Hedman fick rättigheterna som målarmästare i Uleåborg år 1822 och koncentrerade sig på att måla altartavlor efter Uleåborgs brand 1822. Han var teckningslärare vid Vasa lyceum från 1847. Efter branden i Vasa flyttade han med lyceet tillbaka till Jakobstad år 1852.

I staden Uleåborgs samlingar är Hedmans tavla "Uleåborg före branden 1822" den äldsta tavlan.

Kuusamo 1824, Kajana 1824, Pudasjärvi 1825,^[1] Hedenäs 1826 (Hedenäs, Tornedalen, Sveriges sida), Hyrynsalmi 1830, Säräisniemi (okänt år), Kuhmo 1831 (brann i Lentiira), Honkajoki 1856, Keminmaa 1837, Tervola 1831 (gamla kyrkan), Himango 1845, Kittilä 1831, Frantsila 1840, Kolari 1832 (Kolarinsaari), Karungi 1829, Övertorneå 1827, Larsmo 1849, Purmo 1828 ^[2], Rimito 1857 (i lager)

Han är representerad vid Kungliga biblioteket i Stockholm med målningen Utsikt af Vasa efter branden utförd 1852.

• Rönkkö, Pekka (1985). Noitarummusta kirkkauden kruunuun: Lapin kirkkomaalauksia keskiajalta nykypäiviin. Oulu. ISBN 951-749-005-4 
• Runar Saarnio (ed.): Hedman. Särtryck ur Släktbok, Ny följd II:5. Arbetet avslutat 28.12.1973.
• Svenskt konstnärslexikon del III sid 83, Allhems Förlag, Malmö.

• Wikimedia Commons har media som rör Johan Gustav Hedman.
  Bilder & media
• Uppgifter om J. G. Hedmans altartavlor (på finska)