Johan Gabriel Stenbock

Johan Gabriel Stenbock
Johan Gabriel Stenbock (1690) av David Klöcker Ehrenstrahl.
Titlar
Greve
Överkammarherre
Tidsperiod	1663–1664
Utnämnd av	Hedvig Eleonora
Hovmarskalk
Tidsperiod	1664–1667
Utnämnd av	Hedvig Eleonora
Riksstallmästare
Tidsperiod	1667–1668
Utnämnd av	Hedvig Eleonora
Företrädare	Clas Tott
Efterträdare	Anders Torstenson
Riksråd & kungligt råd
Tidsperiod	1668–1705
Utnämnd av	Hedvig Eleonora
Kammarråd
Tidsperiod	1669–1672
Utnämnd av	Hedvig Eleonora
Riks- & överstemarskalk
Tidsperiod	1673–1705
Utnämnd av	Hedvig Eleonora
Företrädare	Gabriel Oxenstierna
Efterträdare	Carl Piper
Överhovjägmästare
Tidsperiod	1696–1705
Utnämnd av	Karl XI
Personfakta
Födelsenamn	Johan Gabriel Fredriksson Stenbock
Född	28 augusti 1640 Stockholm, Sverige
Alma mater	Uppsala universitet Strasbourgs universitet
Död	15 augusti 1705 (64 år) Stockholm, Sverige
Begravd	Storkyrkan, Stockholm
Släkt
Frälse- eller adelsätt	Stenbock
Far	Fredrik Stenbock
Mor	Maria Elisabeth Stenbock
Johan Gabriel Stenbocks epitafium i Storkyrkan, skapat av Bernard Foucquet den äldre.
Heraldiskt vapen
Grevliga ätten Stenbocks vapen

Johan Gabriel Fredriksson Stenbock, född 28 augusti 1640, död 15 augusti 1705 i Stockholm, riksmarskalk, riksråd, greve. Son till Fredrik Gustafsson Stenbock.

Biografi

Johan Gabriel Stenbock blev tidigt kammarpage hos drottning Kristina och sedan han fulländat sin utbildning genom utländska resor, kammarherre hos änkedrottning Hedvig Eleonora. Stenbock utmärkte sig som ung genom sitt sköna utseende och sin ståtliga hållning. Han var därtill en mästare i dans, ridning, fäktning och andra ridderliga idrotter. Med dessa egenskaper blev han en gunstling hos alla och icke minst hos kvinnorna. 1664 förordnades han till hovmarskalk hos änkedrottningen och styresman över livgedinget och vårdade hennes angelägenheter. Förordnad till riksstallmästare 1667 och året därefter riksråd. Han blev 1673 riksmarskalk, vid trettiotre års ålder.^[1]

I nära fyrtio år var han en av de inflytelserikare männen i rådet, där han i början räknades till det sparsamma Bielkepartiet och sedermera till det franska partiet, som stod i opposition till Bengt Oxenstierna. I likhet med sina kollegor inom rådet drogs han 1680 inför Stora kommissionen under Karl XI:s reduktion men slapp undan lindrigare än de flesta andra. Vid det gamla rådets upplösning 1682 hörde Stenbock till de få rådsherrar, som fick rätt att stanna kvar. Som moderat reduktionsvän, kom Stenbock att deltaga i reduktionsarbetet, dels som medlem i flera speciella kommissioner, dels från 1687 som en af K. M:ts deputerade till reduktionsverkets avslutande. Han ställdes även i spetsen för ett par kommissioner, som granskade kollegiernas förvaltning. Han stod på god fot med kung Karl XI och 1685 erhöll han till nyårsgåva av kungen 1700 lod arbetat silver. Vid ett annat tillfälle fick han behålla Sjöö egendom, trots att den enligt vanliga reduktionsregler kunnat indragas. 1693 och 1696 fick han ansenliga eftergifter på mer än 100 000 daler silvermynt.^[1]

Karl XII hyste lika stort förtroende för Stenbock som hans fader. 1702 intog Stenbock främsta platsen inom den avdelning av rådet, som utgjorde konungens högsta domstol.^[1]

Referenser

Noter

Externa länkar

Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Stenbock, Johan Gabriel  Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.

• Nordisk familjebok (1917), band 26, sp. 1213 f. länk