Johan Götlind

Johan Götlind
Johan Götlind, 1926
Född29 september 1887[1][2]
Göteve församling[3], Sverige
Död11 april 1940[3] (52 år)
Uppsala församling[3], Sverige
BegravdGöteve kyrka[2]
Medborgare iSverige
SysselsättningDialektolog[3], etnolog, arkeolog[3]
MakaMärta Tamm-Götlind
(g. 1917–)[4]
Redigera Wikidata
Johan Götlinds grav på Göteve kyrkogård utanför Falköping.

Johan Alfred Götlind, född 29 september 1887 i Göteve socken i Västergötland, död 11 april 1940 i Uppsala, var en svensk dialektforskare och folklivsforskare. Hans huvudämne var nordiska språk och han forskade framför allt på västgötska.

Biografi

Johan Götlind växte upp på gården Backor i Göteve utanför Falköping. Som barn skrev han gärna dikter i olika tidningar. Han var även aktiv i ungdomsföreningen Fosforos i grannsocknen Floby. Som femtonåring blev Götlind antagen på Fjellstedtska skolan i Uppsala. I unga år var Götlind flera gånger talare vid de av Excelsiorförbundet anordnade midsommarmötena i Västergötland.

Götlind började 1909 läsa litteraturhistoria vid Uppsala universitet. Han växlade strax över till nordiska språk med professorerna Adolf Noreen och Otto von Friesen som lärare. Han blev 1917 sekreterare i Västgöta folkmålskommitté. Han gifte sig samma år med studiekamraten Märta Tamm-Götlind, tillsammans fick de två söner. Han doktorerade 1918 vid Uppsala universitet med avhandlingen Studier i västsvensk ordbildning. De produktiva avledningssuffixen och deras funktioner hos substantiven i Göteve-målet. Han började samma år att arbeta vid Uppsala landsmålsarkiv (ULMA), som bildats några år tidigare av Herman Geijer och som senare blev en del i Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI), vilket sedan 2006 heter Institutet för språk och folkminnen. 1927 grundade han Falbygdens hembygds- och fornminnesförenings tidskrift Falbygden och han var redaktör för de fyra första numren. 1928 blev han docent i nordisk folkmåls- och folkminnesforskning.

Götlind avled 1940 av en hjärntumör, som han troligen lidit av sedan 1917. Han begravdes i sin hemsocken Göteve. Götlinds verk Västergötlands folkmål färdigställdes efter hans död av Samuel Landtmanson.

Bibliografi

Redaktör

  • Visor tryckta i år : text och melodier. Stockholm: Bonnier. 1917. Libris 1661082 
  • En västgötabok. Sala. 1919. Libris 432502 
  • Falbygden : 1. Falköping: Utg. 1927. Libris 12745789 
  • Falbygden : 2. Falköping: Utg. 1933. Libris 1353884 
  • Nordisk kultur : samlingsverk. 24. A Idrott och lek. Stockholm: Bonnier. 1933. Libris 128244 
  • Falbygden : 3. Falköping: Utg. 1936. Libris 12745768 

Källor

  • Hilding Celander, "Johan Götlind: Några minnesord" ur Folkminnen och folktankar Band XXVII (1940) Häfte 2 sidorna 49-51.
  • Märta Tamm-Götlind, "Johan Götlind: En kort livsbild tecknad av hans hustru" ur Falbygden 5 (1944) sidorna 7-26.
  • Erik Sandberg, "Johan Götlinds forskargärning" ur Falbygden 5 (1944) sidorna 27-35.
  • Märta Tamm-Götlind, "Västgötaforskaren Johan Götlind: Ett knippe omdömen samlade till 20-årsminnet av hans död" ur Falbygden 15 (1960) sidorna 179-185.

Noter

  1. ^ läs online, sok.riksarkivet.se , läst: 28 november 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Gravar.se, läs online, läst: 8 december 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e] Johan A Götlind, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, sok.riksarkivet.se , läst: 18 februari 2019.[källa från Wikidata]

Vidare läsning

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Johan Götlinds grav.jpg
Gravplats tillhörande folklivsforskaren Johan Götlind (1887-1940), och hans hustru Märta Tamm-Götlind, på Göteve kyrkogård utanför Falköping.
CIMG9492 Falbygden1 korr01.jpg
Första numret av årsskriften "Falbygden" gavs ut 1927 av Falbygdens hembygds- och fornminnesförening. Johan Götlind var redaktör för de fyra första numren. Vinjettbilden av Hj. Arleman kom att användas ända till 1974. Årsskriften behandlar Falbygdens historia, d.v.s. lokalhistoria för området runt Falköping i Västergötland, Sverige.
Götlind, Västergötlands folkmål Del 1 (1940-41) omslag.jpg
Omslaget till Västergötlands folkmål: Del 1 Vokalerna (1940-41) av Johan Götlind. Boken behandlar vokalerna i de västgötska dialekterna.
Johan Götlind, 1926.png
Johan Götlind, 1926
Götlind, Saga sägen och folkliv i Västergötland (1926) omslag.jpg
Omslaget till Saga, sägen och folkliv i Västergötland (1926) av Johan Götlind. Boken tar upp djursagor, äventyrssagor, skämtsagor och historier, skapelselegender, samt närmare 200 sägner från Västergötland i Sverige.