Johan Creutz

Johan Creutz
Född	7 april 1651[1] Åbo
Död	16 september 1726[1] (75 år) Åbo
Begravd	Åbo domkyrka
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet Strasbourgs universitet Kungliga Akademien i Åbo
Sysselsättning	Politiker, militär
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1680–1719) Landshövding i Nylands och Tavastehus län (1703–1719) Lantmarskalk Riksdagen 1713–1714 (1713–1714) Hovrättspresident för Åbo hovrätt (1719–1726)
Maka	Anna Johanna Sparre
Barn	Greve Kaarle Creutz, arving til Petjärvi, herre af Malminkartano[2] Gustaf Creutz (f. 1683)
Föräldrar	Lorentz Creutz den äldre[2] Elsa Duwall[2]
Släktingar	Lorentz Creutz den yngre (syskon) Carl Gustaf Creutz (syskon)
Redigera Wikidata

Johan Creutz, född 1651 i Åbo, död 1726 i samma stad, var en svensk greve (1719) och riksråd. Han var son till Lorentz Creutz d.ä., bror till Lorentz Creutz d.y. och Carl Gustaf Creutz, farfar till Gustaf Philip Creutz.^[3]

Creutz tjänade som ung under flera år i engelska flottan, återvände hem 1674 och blev först major i svenska flottan med deltog senare som överstelöjtnant vid dragonerna i Henrik Horns tåg till Preussen. Han lämnade därefter krigstjänsten, blev 1680 lagman i Karelen och 1703 landshövding i Nylands och Tavastehus län. När södra Finland under Stora nordiska kriget intogs av Ryssland 1713 begav sig Creutz över till Sverige. Han var lantmarskalk vid 1713/14 års riksdag och slöt sig som sådan till oppositionen mot enväldet och kriget, men fick därför av rådet en varning. År 1719 upptogs Creutz i Sveriges riksråd, deltog i bildandet av det nya statsskicket, upphöjdes i grevligt stånd och blev president i Åbo hovrätt.^[3] Han kunde dock inte tillträda denna post förrän efter freden i Nystad år 1721.

• Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.

• Wikimedia Commons har media som rör Johan Creutz.
  Bilder & media