Johan Carl Adelswärd
| Johan Carl Adelswärd | |
| Född | Johan Carl Adelswärd[1] 3 juni 1776[1][2] Åtvids församling[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 14 maj 1852[1] (75 år) Åtvids församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Militär[1] |
| Barn | Erik Adelsvärd (f. 1813)[1] |
| Föräldrar | Erik Göran Adelswärd[1] Eva Helena von Fersen[1] |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Svärdsorden (1809)[1] Kommendör med stora korset av Vasaorden (1839)[1] | |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Johan Carl Adelswärd, född 3 juni 1776 i Åtvids församling, Östergötlands län, död 14 maj 1852 i Åtvids församling, Östergötlands län, var en svensk friherre, militär och hovfunktionär.
Biografi
Johan Carl Adelswärd föddes 1776 i Östergötland. Han var son till Erik Göran Adelswärd och Eva Helena von Fersen. Adelswärd blev 23 december 1783 kornett vid Mörnerska husarerna och 22 november 1795 löjtnant vid Livregementsbrigadens värvade infanteribataljon. Han blev 1795 kavaljer hos hertigen av Södermanland, 9 mars 1803 kapten, 22 juli 1805 förstemajor vid Andra livgrenadjärregementet och 1809 kabinetskammarherre hos kung Carl XIII. Adelswärd utnämndes 1809 till riddare av Svärdsorden, blev 24 juni 1834 överstekammarjunkare och utnämndes 26 januari 1839 till kommendör med stora korset av Vasaorden. Han avled 1852 på Adelsnäs i Åtvids socken.[3]
Egendom
Adelswärd var friherre till Adelsnäs i Åtvids socken.[3]
Familj
Adelswärd gifte sig 27 november 1818 på Adelsnäs i Åtvids socken med Maria Sleman (1792–1860), dotter till inspektor Sleman. De fick tillsammans barnen överstekammarjunkaren Erik Set Adelswärd (1813–1868), Catharina Emerentia Maria Adelswärd (1820–1844) som var gift med löjtnanten, friherre Christian Vilhelm Åkerhielm af Margretelund, Honorine Agnes Charlotte Marguerite Adelswärd (1822–1891) som var gift med underlöjtnanten, greve Adolphe Stackelberg och Eva Gunilla Sofia Adelswärd (1823–1827). [3]
Källor
Noter
- ^ [a b c d e f g h i j] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 14, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ArkivDigital, ArkivDigital online (på engelska), läs online, läst: 2 november 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 14. Libris 10076137. https://runeberg.org/elgenst/1/0036.html
Media som används på denna webbplats
". . . En med utbögdt snedt eller St: Andreæ korss af silfver fyrstyckad sköld, eller det adeliga stam vapnet, med en sågskuren chef: men de öfrige stam vapnets sköldemärken varda nu utflyttade i friherre fäldterne, nämligen: i det öfra fäldtet af guld en röd molett och i det nedra fäldtet af samma metall et tvehändigt blått sverd, stuckit igenom en grön lagercrantz. Fäldtet emot höger är blått, men det emot vänster är rödt, och uti hvardera ses en kula af guld. Ofvan på skölden visa sig tvänne emot hvarannan vände öpne tornerehjelmar och emellan dem en friherrlig krona. Utur den högra hjelmkronan sträcka sig emellan tvänne estandarer tvänne leijon ramar af guld, som fatta en grön lagercrantz, hvilcken omgifver en röd molett, varandes det högra estandaret af guld och vänstra blott, bägge med förgyldte stänger samt med gylldene frantzar och tofsar zirade. Utur den vänstra hjelmkronan upreser sig emot höger en röd drake med upslängd stjert, som med högra klon framvisar signum cupri. Sköldhållare äro tvänne vildmän, betäckte med ekelöfs krantzar på hufvuden och omgifne kring lifvet med ekelöfs gördlar, bägge stödjande sig, den högre på en åker spade af guld, som kring skaftet är tre gånger vefvad med en gren af grönskande lager, och den vänstre på en Mercurii staf af sidstnämde metall. Aldeles som detta vapn med sina egenteliga färgor här bredevid afmålat finnes. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 12 A:018, RHA.