Johan Bonsdorff
Johan Bonsdorff | |
Född | 1 april 1772[1] Borgå, Finland |
---|---|
Död | 8 juli 1840[1] (68 år) Kakskerta, Finland |
Medborgarskap | Storfurstendömet Finland |
Sysselsättning | Teolog, bibliotekarie |
Arbetsgivare | Kungliga Akademien i Åbo |
Barn | Evert Julius Bonsdorff (f. 1810) |
Släktingar | Gabriel von Bonsdorff (syskon) Jacob Bonsdorff (syskon) |
Redigera Wikidata |
Johan Bonsdorff, född 1 april 1772 i Borgå, och död 8 juli 1840 i Kakskerta, var en finländsk lingvist, bror till Gabriel von Bonsdorff och Jacob Bonsdorff.
Bonsdorff var professor vid Åbo universitet i orientaliska språk och grekiska från 1807, och från 1812 i grekiska. Bonsdorff är den främste representanten i Finland för den rationalistiska bibelexegesen, om vilken hans avhandlingar om Noas ark (1805) och de egyptiska landsplågorna (1809-19) vittnar.
Den ovilja han genom sina studier väckte hos kyrkan män och universitetsmyndigheterna förstärktes ytterligare genom hans frisinnande åsikter och öppna partitagande för Adolf Iwar Arwidsson, och 1823 tvingades han ansökas om tjänstledighet, vilken förlängdes fram till 1832, då han fick avsked som emeritus.
Sin tjänstledighet använde han till flitiga studier, av vilka resultatet till största del gick förlorade i Åbo brand 1827.
Källor
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1939.
Noter
- ^ [a b] Johan Bonsdorff, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17964, läs online.[källa från Wikidata]
Vidare läsning
- Cederberg: Johan Bonsdorff i Svenskt biografiskt lexikon (1925)
- Bonsdorff, 2. Johan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
Akademiska titlar | ||
---|---|---|
Företräddes av Erik Gabriel Melartin | Rektor för Kejserliga akademien i Åbo 1820–1821 | Efterträddes av Hans Henrik Fattenborg |
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Johan Erik Lindh , Licens: CC0