Johan Adelswärd (1936–2023)
| Baron Johan Adelswärd R-RJohO | ||
|---|---|---|
 | ||
| Baron Johan Adelswärd, 2007. Bronsstaty av skulptören Gert Germeraad. | ||
Personfakta | ||
| Född | 18 november 1936 | |
| Död | 31 mars 2023 (86 år) Åtvidaberg, Sverige | |
Släkt | ||
| Frälse- eller adelsätt | Friherrliga ätten Adelswärd nr 249 | |
| Sätesgård | Adelsnäs | |
| Far | Eric Adelswärd | |
| Mor | Ebba Beck-Friis | |
| Släktingar | Axel Adelswärd (farfar) | |
Familj | ||
| Maka | Viveka Lindegren (g. 1963–2023, hans död) | |
| Barn | 3 | |
 | ||
| Friherrliga ätten Adelswärds vapen. | ||
Johan Theodor Adelswärd, född 18 november 1936, död 31 mars 2023 på Slefringe gård i Åtvidabergs kommun, Östergötlands län, var en svensk baron, hovjägmästare och godsägare. Adelswärd var som ägare av baroniet Adelswärd den sista baronen i Sverige.[1]
Biografi
Johan Adelswärd tog över släktens baroni och fideikommiss Adelswärd i Östergötland på 1970-talet efter sin far och blev därmed den nionde generationens ägare. Därigenom blev berättigad till att titulera sig som baron, vilket annars inte förekommer i Sverige. 1972 avvecklades fideikommissen enligt 1964 års avvecklingslag och Adelswärd blev VD för fideikommissaktiebolaget Baroniet Adelswärd AB. Under denna tid utvecklade han Forsströms Kraftaktiebolag och Åtvidabergs Trävaruaktiebolag. 2005 överlämnade Adelswärd bolaget och egendomarna till sin son friherre Gustaf Adelswärd och blev därefter hedersledamot i bolagets styre.[2][3] Aktiebolaget har i dag verksamhet inom skogsbruk, jakt och fiske, lantbruk och fastigheter. Det förfogar över 22 000 hektar vilket motsvarar en dryg fjärdedel av Åtvidabergs kommun.[1]
År 2000 blev Adelswärd hovjägmästare hos kung Carl XVI Gustaf, vilket han var i sju år. Han hade då ansvar för kungens jakter på Halle Hunneberg och i Bergslagen.[1]
Familj
Johan Adelswärd tillhörde den friherrliga ätten Adelswärd nr 249. Han var son till godsägaren baron Eric Adelswärd och friherrinnan Ebba Beck-Friis samt sonson till statsrådet baron Axel Adelswärd. Han gifte sig den 17 augusti 1963 med professor Viveka Lindegren. De fick sönerna Gustaf (född 1964), Theodor (1966–2021) och Jan Carl (född 1969).[3][4]
Utmärkelser
Hans Majestät Konungens medalj av 8:e storleken i serafimerordens band, 6 juni 2007, ”för förtjänstfulla insatser som hovjägmästare”.[5]
Rättsriddare av Johanniterorden i Sverige.[3]
Referenser
- ^ [a b c] Moreno, F.. ”Sveriges siste baron död - ”Underbar pappa””. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/sonen-om-sveriges-siste-baron-underbar-pappa/. Läst 6 april 2023.
- ^ ”Tio generationers historia”. Baroniet Adelswärd AB. 2022. https://www.baroniet.se/sv/historia. Läst 6 april 2023.
- ^ [a b c] Sveriges Adelskalender. Stockholm: Riddarhusdirektionen. 2022. sid. 17. ISBN 978-91-519-1448-0
- ^ ”Till minne: Theodor Adelswärd”. Dagens Nyheter. 28 juni 2021. https://www.dn.se/familj/till-minne-theodor-adelsward/. Läst 2 maj 2023.
- ^ ”Medaljförläningar den 6 juni 2007”. Kungl. Hovstaterna verksamhetsberättelse. Kungliga hovstaterna. 2007. sid. 43. https://www.kungahuset.se/download/18.2779708a1850ad293521546a/1671112473067/VerksamhBer%202007%204%20MB.pdf
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Borodun, Licens: CC BY 3.0
Släpspänne för Serafimerorden.
Författare/Upphovsman: Skukifish, Licens: CC BY-SA 3.0
Nastro dell'Ordine di San Giovanni del Baliaggio di Svezia
Författare/Upphovsman: Gert Germeraad, Licens: CC BY-SA 3.0
Portrait of Johan Adelswärd, 2007, bronze
". . . En med utbögdt snedt eller St: Andreæ korss af silfver fyrstyckad sköld, eller det adeliga stam vapnet, med en sågskuren chef: men de öfrige stam vapnets sköldemärken varda nu utflyttade i friherre fäldterne, nämligen: i det öfra fäldtet af guld en röd molett och i det nedra fäldtet af samma metall et tvehändigt blått sverd, stuckit igenom en grön lagercrantz. Fäldtet emot höger är blått, men det emot vänster är rödt, och uti hvardera ses en kula af guld. Ofvan på skölden visa sig tvänne emot hvarannan vände öpne tornerehjelmar och emellan dem en friherrlig krona. Utur den högra hjelmkronan sträcka sig emellan tvänne estandarer tvänne leijon ramar af guld, som fatta en grön lagercrantz, hvilcken omgifver en röd molett, varandes det högra estandaret af guld och vänstra blott, bägge med förgyldte stänger samt med gylldene frantzar och tofsar zirade. Utur den vänstra hjelmkronan upreser sig emot höger en röd drake med upslängd stjert, som med högra klon framvisar signum cupri. Sköldhållare äro tvänne vildmän, betäckte med ekelöfs krantzar på hufvuden och omgifne kring lifvet med ekelöfs gördlar, bägge stödjande sig, den högre på en åker spade af guld, som kring skaftet är tre gånger vefvad med en gren af grönskande lager, och den vänstre på en Mercurii staf af sidstnämde metall. Aldeles som detta vapn med sina egenteliga färgor här bredevid afmålat finnes. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 12 A:018, RHA.