Johan Adelswärd
| Johan Adelswärd | |
| Född | 20 maj 1718[1] |
|---|---|
| Död | 27 juni 1785[1][2] (67 år) Åtvids församling[2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker, bruksidkare, militär |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag | |
| Barn | Erik Göran Adelswärd (f. 1751)[3] |
| Föräldrar | Johan Adelswärd[4] Altea Silfverström[4] |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Johan Adelswärd, född 20 maj 1718, död 27 juni 1785 på Adelsnäs, var en svensk possessionat. Han var son till ryttmästaren Johan Hultman (1690–1729), som 1719 adlades med namnet Adelswärd, och Altéa Silfverström (1700–1765).
Biografi
Adelswärd började att bearbeta de rika malmfyndigheter som fanns i Åtvids socken och som hade uppmärksammats av Gustav Vasa och hans efterträdare. Adelswärd lade med dessa bearbetningar grunden till det kopparverk som hans efterlevande utvecklade till en av landets största possessioner. Han arbetade även med åkerbruket på godset.
Adelswärd fick 1760 titeln krigsråd och upphöjdes till friherre 1770. 1779 blev han landshövding. Så småningom blev han nästan ensam intressent i det bolag som bildades för egendomarnas inköp och skötsel och när han blev äldre omvandlade han detta bolag till en fideikommiss-stiftelse, som under namnet Baroniet Adelswärd erhöll kunglig stadfästelse 1783. Det var då den enda i sitt slag i Sverige.
Adelswärd var gift med friherrinnan Katarina Funck. De var föräldrar till Erik Göran Adelswärd.
Källor
- Adelsvärd, 1. Johan i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
Noter
- ^ [a b] Johan Adelswärd, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5534, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Åtvids kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00468/C I/3 (1745-1791), bildid: C0014800_00186, sida 494, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 9 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Eric Göran Adelswärd, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5531, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
Vidare läsning
|
Media som används på denna webbplats
". . . En med utbögdt snedt eller St: Andreæ korss af silfver fyrstyckad sköld, eller det adeliga stam vapnet, med en sågskuren chef: men de öfrige stam vapnets sköldemärken varda nu utflyttade i friherre fäldterne, nämligen: i det öfra fäldtet af guld en röd molett och i det nedra fäldtet af samma metall et tvehändigt blått sverd, stuckit igenom en grön lagercrantz. Fäldtet emot höger är blått, men det emot vänster är rödt, och uti hvardera ses en kula af guld. Ofvan på skölden visa sig tvänne emot hvarannan vände öpne tornerehjelmar och emellan dem en friherrlig krona. Utur den högra hjelmkronan sträcka sig emellan tvänne estandarer tvänne leijon ramar af guld, som fatta en grön lagercrantz, hvilcken omgifver en röd molett, varandes det högra estandaret af guld och vänstra blott, bägge med förgyldte stänger samt med gylldene frantzar och tofsar zirade. Utur den vänstra hjelmkronan upreser sig emot höger en röd drake med upslängd stjert, som med högra klon framvisar signum cupri. Sköldhållare äro tvänne vildmän, betäckte med ekelöfs krantzar på hufvuden och omgifne kring lifvet med ekelöfs gördlar, bägge stödjande sig, den högre på en åker spade af guld, som kring skaftet är tre gånger vefvad med en gren af grönskande lager, och den vänstre på en Mercurii staf af sidstnämde metall. Aldeles som detta vapn med sina egenteliga färgor här bredevid afmålat finnes. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 12 A:018, RHA.