Joakim Ernst av Brandenburg-Ansbach
Joakim Ernst av Brandenburg-Ansbach | |
Född | 22 juni 1583[1][2] eller 1583[3] Cölln, Tyskland |
---|---|
Död | 7 mars 1625[1][2] Ansbach, Tyskland |
Begravd | Heilsbronns kloster |
Sysselsättning | Härskare |
Maka | Sofia av Solms-Laubach (g. 1612–1625)[4] |
Barn | Sofia av Brandenburg-Ansbach (f. 1614) Fredrik III av Brandenburg-Ansbach (f. 1616) Albrekt II av Brandenburg-Ansbach (f. 1620) |
Föräldrar | Johan Georg av Brandenburg Elisabet av Anhalt |
Släktingar | Joakim Fredrik av Brandenburg (syskon) Sofia av Brandenburg (syskon) Kristian av Brandenburg-Bayreuth (syskon) Magdalena av Brandenburg (syskon) |
Heraldiskt vapen | |
Redigera Wikidata |
Joakim Ernst av Brandenburg-Ansbach, född 22 juni 1583 i Cölln an der Spree, död 7 mars 1625 i Ansbach, var regerande markgreve av Brandenburg-Ansbach från 1603 till sin död.
Biografi
Bakgrund och uppväxt
Joakim Ernst tillhörde den brandenburgska grenen av huset Hohenzollern och var son till kurfurst Johan Georg av Brandenburg och dennes tredje hustru Elisabet av Anhalt-Zerbst. Efter att den äldre Ansbach-Jägerndorfska linjen av huset Hohenzollern utslocknat på manssidan med Georg Fredrik I av Brandenburg-Ansbach, kom Joakim Ernst att grunda den yngre Brandenburg-Ansbachlinjen.
Arvsföljd
Hans föregångare, Georg Fredrik, hade reglerat arvsföljden före sin död genom husfördraget i Gera 1598, till förmån för de yngre sönerna till Johan Georg av Brandenburg. Genom fördragets bestämmelser kunde Joakim Ernst ärva Brandenburg-Ansbach, medan hans bror Kristian ärvde det angränsande furstendömet Brandenburg-Kulmbach, från denna tid även kallat Brandenburg-Bayreuth efter att residenset flyttats till Bayreuth.
Evangeliska unionen
Under det tidiga 1600-talets religiösa konflikter sökte sig Joakim Ernst huvudsakligen till den protestantisk-kalvinistiska sidan, och stödde därför också Nederländernas självständighetskamp. Han deltog aktivt i uppkomsten av den protestantiska Evangeliska unionen, som grundades 1608 vid ett möte på Brandenburg-Ansbachs territorium, i det sekulariserade klostret i Auhausen nära Nördlingen. På grund av det kejserliga lägrets militära överlägsenhet kom unionen dock att lösas upp 1621, efter trettioåriga krigets utbrott. Joakim Ernst gjordes av det katolska partiet personligen medansvarig för krigsutbrottet och kom därefter att i stor utsträckning distansera sig från sina tidigare allierade.
Familj
Han gifte sig 1612 med Sofia av Solms-Laubach (1594–1651). I äktenskapet föddes följande barn:
- Sofia av Brandenburg-Ansbach, gift 1641 med arvfurst Erdmann August av Brandenburg-Bayreuth
- Fredrik III av Brandenburg-Ansbach (1616–1634), markgreve av Brandenburg-Ansbach
- Albrekt (född och död 1617)
- Albrekt II av Brandenburg-Ansbach (1620–1667), markgreve av Brandenburg-Ansbach, gift
- 1) 1642 med Henriette Luise av Württemberg-Mömpelgard (1623–1650)
- 2) 1651 med Sofia Margareta av Oettingen (1634–1664)
- 3) 1665 med Christine av Baden-Durlach (1645–1705)
- Kristian (1623–1633)
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Joachim Ernst (Brandenburg-Ansbach), 3 oktober 2020.
Noter
- ^ [a b] omnämnd som: Joachim Ernst, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10880.htm#i108793, omnämnd som: Joachim Ernst Markgraf von Brandenburg-Ansbach, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ntk20211117595, läst: 22 juni 2021.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p10880.htm#i108793, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
Företrädare: Georg Fredrik I | Markgreve av Brandenburg-Ansbach 1603–1625 | Efterträdare: Fredrik III |
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Photo: Andreas Praefcke, Licens: CC BY 3.0
Heilsbronn, Münster St. Marien und Jakobus