Jitter

Jitter kallas den effekt som uppstår då ett förlopp som skall upprepas med jämna intervall inte sker i stabil takt.

Inom elektroniken och telekommunikationen är jitter en störning i signalen eller en eller flera oönskade variationer av en signals karaktär. Störningarna kan påverka flera av signalens kvaliteter som till exempel amplitud, pulsintervall eller fas. Detta kan göra så att ljudkvaliteten på ett telefonsamtal sänks eller gör att överföringen mellan datorer i ett nätverk blir långsammare. Jitter kan mätas på samma sätt som alla tidsvarierande signaler och kan uttryckas i frekvens. Jitter gör genombrott vid 1 Hz.

Lösningar

• Anti-jitter circuits är designade för att reducera nivån av jitter i pulssignal och arbetar genom att återtima utgångspulsen så att den blir mer lik den ideala puls-signalen. Det används i klock- och datakretsar i digital kommunikation och för data sampling-system som analog-till-digital konvertering och digital-till-analog konvertering.
• Jitter buffers eller antijitterbuffers används för att motverka jitter som uppstår i paketbaserade nätverk så att en kontinuerlig uppspelning av ljud kan sändas över nätverket kan tillförsäkras. Det maximala jittret som kan motverkas är detsamma som fördröjningen som man vill ska uppstå innan uppspelningen av mediaströmmen startar.

I andra system som i ip-telefoni används en buffert som jämnar ut oregelbundenheterna i signalen genom att mellanlagra inkommande röstpaket och skickar dem vidare i jämn takt med en omärklig fördröjning.