Jeremy Rifkin

Jeremy Rifkin
Född	26 januari 1945[1][2][3] (79 år) Denver[4], USA
Medborgare i	USA
Utbildad vid	Wharton School, kandidatexamen, 1967 The Fletcher School of Law and Diplomacy, masterexamen, 1968 Morgan Park High School
Sysselsättning	Nationalekonom, prognostiker[5], statsvetare[5], publicist[5], universitetslärare, sociolog, författare, filosof[5]
Arbetsgivare	Wharton School
Noterbara verk	End of Work
Utmärkelser
Corine – Internationaler Buchpreis (2005) Hedersdoktor vid Universitetet i Liège (2015)[6] Hedersdoktor vid Hasselts universitet (2015)[7]
Redigera Wikidata

Jeremy Rifkin, född 1945 i Denver, Colorado, är en amerikansk nationalekonom, arbetskritiker, författare och debattör.^[8][9] Han har de senaste 30 åren^[när?] skrivit 20 böcker om inverkan av teknik och vetenskap på ekonomi, arbetsmarknaden, samhället, miljön och hållbar utveckling. Flera av böckerna har blivit internationella bestsellers och översatts till alla större språk.

Rifkin föddes i Denver, Colorado. Modern, Vivette Ravel Rifkin, var dotter till ryskjudiska immigranter till Texas,^[10].

Några av de mer kända böckerna som Jeremy Rifkin skrivit är dessa:

• The European Dream: How Europe's Vision of the Future is Quietly Eclipsing the American Dream (2004): Här argumenterar Rifkin för att den amerikanska drömmen håller på att mista sin kraft. I dess ställe växer den europeiska drömmen. Rifkin hävdar att den europeiska drömmen är mycket bättre lämpad för att möta dagens globala utmaningar. För boken fick han 2005 det tyska bokpriset Corine i kategorin bästa ekonomibok.

• The Hydrogen Economy (2002): Här argumenterar författaren för att vätgasen kommer att bli nästa stora energikälla. På liknande sätt som kolet och ångkraften förändrade världen under den industriella revolutionen kommer vätgasen att förändra världen under de närmaste decennierna.

• The Age of Access (2000): I boken diskuterar Rifkin hur kapitalismen förändrats genom internetshoppingens genomslagskraft. Han analyserar också förändringen från industriell till kulturell produktion.

• The Biotech Century (1998): I boken, som är den mest spridda kring bioteknikrevolutionen, skriver Rifkin om genmodifiering och de kritiska frågor som omger detta fenomen.

• The End of Work (1995): Rifkin skriver här om utvecklingen inom industrin, men också inom offentlig sektor och en rad olika branscher. Han menar att effektiviseringarna gör att det behövs allt färre människor för att producera allt mer. Resultatet blir så kallad jobless growth och att lönearbetet minskar i omfattning. Rifkin ser olika lösningar, bland annat att vi måste dela på jobben och tänka i termer av social ekonomi. Men han menar också att vi måste sluta se det som ett problem att jobben försvinner. Det är tvärtom något positivt.

• Entropi – en ny världsbild (svensk översättning 1982), där Rifkin förespråkar ett ekonomiskt system som bygger på termodynamikens lagar. I boken fäller han också det kontroversiella påståendet att lyckliga människor inte skapar historia.

• The Zero Marginal Cost Society: The internet of things, the collaborative commons, and the eclipse of capitalism, Palgrave Macmillan (2014), ISBN 978-1-137-27846-3

• The End of Work