Jeremias i Tröstlösa
| Jeremias i Tröstlösa | |
 | |
| Född | 3 augusti 1868[1] Almby församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 29 november 1967[1] (99 år) Örebro Nikolai församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[2] |
| Sysselsättning | Författare, journalist, kompositör |
| Redigera Wikidata | |
Jeremias i Tröstlösa, författarnamn för Levi Rickson, ursprungligen Erickson, född 3 augusti 1868 i Almby socken nära Örebro, död 29 november 1967 på Västra sjukhemmet i Örebro, var en svensk författare, journalist, visdiktare och kompositör.
Biografi
Levi Johan var född som son till skolläraren och organisten i Almby Lars Johan Eriksson och Augusta Erlandsson. Efter studentexamen vid Karolinska läroverket i Örebro 1888, där han varit medlem av den litterära föreningen Brage, blev Levi Erickson journalist på Nerikes Allehanda som han var knuten till 1890–1916. Tidigt började han att skriva dikter. I en radiointervju med Gösta Knutsson berättade han hur pseudonymen Jeremias i Tröstlösa kommit till. Det var när han skulle sätta ett fiktivt namn under en av sina dikter inför dess publicering i tidningen. Dikten heter Ja ä så ledsen och är en klagosång av en man som försmåtts av sin älskade. Rickson fann en lämplig anknytning till Jeremias klagovisor i Bibeln och satte samman profetens namn med det passande ortnamnet Tröstlösa. Så fick han det författarnamn som egentligen bara tillkommit för en särskild dikts skull.
Levi Rickson medarbetade även tillfälligt i tidningar som Dagens Nyheter, Stockholms-Tidningen, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Han lämnade Nerikes Allehanda 1916 och ägnade sig sedan helt åt sitt författarskap.[3]
Ricksons mest kända dikter är Tess lördan och En borde inte sova. Den sistnämnda dikten återges oftast "översatt" från det bygdemål som var Levi Ricksons särmärke som författare. Det gör att den matematiska finessen i texten går förlorad. Man borde inte sova – man borde vara två är ju en schlageraktig plattityd, men i originaltexten ger Rickson det dialektala pronominet "en" fördubblad verkan genom att på slutet även låta det göra tjänst som räkneord och associera det med nästa siffertal: En borde inte sova, när natta faller på. [---] En borde vara två.
Ett antal av Jeremias dikter är tonsatta av Greta Adrian med pianoarrangemang av Elsa Samuelson.[4]
Jeremias i Tröstlösa har fått ge namn åt Jeremiasstugan i friluftsmuseet Wadköping i Örebro. Denna bagarstuga tillhörde från början Tybble gård och flyttades in till Wadköping 1985. Enligt traditionen använde Levi Rickson övervåningen i huset som bostad och skrivkammare.
Han är begravd på Almby kyrkogård i Örebro.[5]
Bibliografi
- Den rätte 1895
- Jeremias bok I (1898)
- Jeremias bok II (1915)
- Jeremias bok III (1928)
- Goda grannar, trogna grannar och mera sådant (1930)
- Notiser från 1700-talets Nerike 1930
- Örebro kyrkas bänkrum och bänkhyror 1934
- Visor 1941
- Jeremias bok 1948
- Mera sådant och annat 1965
- En borde inte sova och andra dikter 1971
Referenser
- ^ [a b c d] Levi J Rickson, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 17 september 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Rickson, Levi i Svenska män och kvinnor (1949)
- ^ Adrian, Greta; Jeremias i Tröstlösa (1941). Visor av Jeremias i Tröstlösa. Stockholm: NoK. Libris 11533860
- ^ SvenskaGravar
Externa länkar
|
Media som används på denna webbplats
Konstnären Gösta Ottoson (1902-1980) och skalden Levi Rickson (Jeremias i Tröstlösa). Fotot är taget i skaldens bostad, Kristinagatan 19 i Örebro.
Jeremias i Tröstlösa, pseud. for Levi Rickson (1868-1967)