Jean-Baptiste Lully
Jean-Baptiste Lully | |
Född | 28 november 1632[1][2][3] Florens[4] |
---|---|
Död | 22 mars 1687[1][5][2] (54 år) Paris[4] |
Begravd | Notre-Dame-des-Victoires |
Medborgare i | Kungariket Frankrike[6] och Storhertigdömet Toscana |
Sysselsättning | Kompositör, balettdansare, dansare, pedagog, musikpedagog, koreograf[7], violinist, dirigent, lärare |
Noterbara verk | Bellérophon, Isis och Thésée |
Maka | Madeleine Lambert (g. 1662–)[8] |
Barn | Louis Lully (f. 1664) Jean-Baptiste Lully fils (f. 1665) Jean-Louis Lully (f. 1667) |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Jean-Baptiste Lully (franska: [ʒã.ba.tist ly.li]), född Giovanni Battista Lulli den 28 november 1632 i Florens, Storhertigdömet Toscana i Italien, död 22 mars 1687 [9] i Paris, Frankrike, var en italiensk-fransk tonsättare.
Biografi
Lully upptäcktes i Florens av Charles av Guise som förde honom till Frankrike där Lully trädde i tjänst hos La Grande Mademoiselle, Anne Marie Louise av Orléans, som page.[10]
Under 1600-talets mitt gjordes försök att införa den italienska operan i Frankrike. Försöken misslyckades till en början, men när den anknöts till en variant av balett, "ballet de cour" (hovbalett), steg populariteten. Baletterna var påkostade färgrika skådespel som förenade poesi, musik och dans. Jean-Baptiste Lully var grundfiguren för detta förenande. Hans ensemble vid namn "Kungens 24 violiner" innehöll det som senare kom att utgöra grunden i en symfoniorkesters stråksektion: alt-, tenor-, och basinstrument.
Lully var även upphovsmannen till den från början franska termen "ouverture" - en långsam introduktion i musikstycket, som följs av en livligare avdelning.
Lully var en innovatör inom musiken och var en av föregångarna till senare tiders storslagna operor och mässor. Hans Te Deum står där i särklass då Lully visar mästerliga prov på växlingar mellan homofoni och polyfoni, solostämmor, körpartier, instrumental musik, rytmiska variationer och harmoniskt överraskande växlingar.
Detta verk blev mycket populärt under Lullys livstid och 10 år efter dess tillkomst ledde han sin orkester under en konsert för att fira Ludvig XIV:s tillfrisknande. Under konserten slog Lully taktstaven i foten så hårt att det gick upp ett djupt sår som senare infekterades. Lully vägrade att amputera foten och dog sedermera av kallbrand.
1685 hade Lully orsakat skandal på grund av att han hade ett sexuellt förhållande med en ung man och genom detta förlorade han kungens gunst.[11][12]
I den franska filmen Le roi danse skildras Lullys liv och relation till den franske kungen grundligt.
Utmärkelser
Asteroiden 8676 Lully är uppkallad efter honom.[13]
Operor
- Cadmus et Hermione (1673)
- Alceste, ou le Triomphe d'Alcide (1674, Alkestis eller Alkeides triumf)
- Thésée (1675)
- Atys (1676)
- Isis (1677)
- Psyché (1678)
- Bellérophon (1679)
- Proserpine (1680)
- Persée (1682)
- Phaëton (1683)
- Amadis (1684)
- Roland (1685)
- Armide (1686)
- Achille et Polyxène (1687) (prolog och akt I av Lully, fullbordad av Pascal Collasse)
- Les fêtes de l'Amour et de Bacchus (Pastorale-pastiche, 1672)
- Acis et Galatée (Pastorale héroïque, 1686)
Andra verk
- Baletter
- Komedibaletter (främst komponerade för Molières komedier)
- Motetter
- Instrumentalverk (främst danssviter)
- Kyrkomusik (däribland ett Miserere och ett Te Deum)
Referenser
- Carlquist, Gunnar (red.) (1929–1937). ”bd 18, sp 787-788”. Svensk uppslagsbok. Malmö: Baltiska förlaget. Libris 1335380
- Lully i Nordisk familjebok (första upplagan, 1886)
Noter
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Internet Broadway Database, Internet Broadway Database person-ID: 109469, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Broadway Database, Internet Broadway Database person-ID: 113686, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 12272, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6bk1d8q, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.francemusique.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.francemusique.fr , läst: 11 januari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, bluemountain.princeton.edu .[källa från Wikidata]
- ^ ”Paris den 14. Martij”. Ordinarie Srockholmiske Posttijdender: s. 6. 4 april 1687.
- ^ Nordisk familjebok
- ^ Howitt, Basil Love lives of the great composers: from Gesualdo to Wagner Toronto 1995
- ^ ”Paris den 26 Ianuarij”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 6. 15 februari 1686.
- ^ ”Minor Planet Center 8676 Lully” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=8676. Läst 18 juni 2023.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Jean-Baptiste Lully.
- International Music Score Library Project har fria noter av Jean-Baptiste Lully.
- http://www.glbtqarchive.com/arts/lully_jb_A.pdf
Media som används på denna webbplats
Performance of Lully's opera Alceste ("ornamented with ballet entrées") in the Marble Court at Versailles on 4 July 1674, the first day (Premiere Journée) of the grand divertissement ordered by Louis XIV to celebrate his recent victories in Franche-Comté
Signature of Jean Baptiste Lully