Japans parlament

Parlamentsbyggnaden i Nagatacho, Tokyo.
Interiör från parlamentet.

Japans parlament(japanska: 国会?, Kokkai) består av två kammare: ett överhus och ett underhus. Ledamöterna väljs i direkta val. Parlamentet beslutar om alla lagar och utser premiärminister. Den nuvarande parlamentsformen stammar från 1947 års japanska författning.[1]

Historia

Det japanska parlamentet går tillbaka på den kejserliga riksdagen(japanska: 帝国議会?, teikoku-gikai) som bildades 1889 som en del i Meijirestaurationen och sammanträdde första gången den 29 november året därpå. Den kejserliga riksdagen hade bildats med västerländsk förebild och reglerades av den nyskrivna Meiji-konstitutionen.

Parlamentets makt var svagt i början, men stärktes något efter det första sino-japanska kriget. Under Taishō-demokratin började riksdagen partipolitiseras och mer likna ett modernt parlament, men militariseringen av landet, militärkuppen 1940 (15 maj-kuppen) och stilla havskriget satte stopp för den demokratiska utvecklingen.

Det nuvarande parlamentet utformades i 1946 års ockupationskonstitution, som delvis bygger på den gamla men också på den riksdag som fanns i Västtyskland efter andra världskriget.

Sammansättning

Det japanska parlamentet består av ett överhus(japanska: 参議院?, sangiin) med 242 ledamöter som väljs på sex år, och ett underhus(japanska: 衆議院?, shūgiin) med 480 ledamöter som väljs på fyra år. Underhuset är den mäktigare av kamrarna och kan gå emot överhuset samt på eget bevåg avsätta premiärministern.

Nationalbiblioteket

Nationalbiblioteket i Tokyo

Till parlamentet hör Japans enda nationalbibliotek,(japanska: 国立国会図書館,?, Kokuritsu Kokkai Toshokan), på engelska National Diet Library eller NDL. Biblioteket är främst ett forskarbibliotek. Det är ett pliktbibliotek, och förvarar alltså ett exemplar av varje trycksak som getts ut i Japan i modern tid.

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats