Jan W. Morthenson

Jan W. Morthenson
Levnad
Född7 april 1940
Örnsköldsvik, Sverige Sverige
Tonsättare
Aktiva år1960–

Jan Wilhelm Morthenson, född 7 april 1940 i Örnsköldsvik, är en svensk tonsättare.

Biografi

Morthenson studerade för Runar Mangs och Ingvar Lidholm. Han studerade även estetik vid Uppsala universitet och för den tyske musikteoretikern Heinz-Klaus Metzger vars kritiska avantgardistiska idéer betydde mycket för Morthenson.[1]

Mortheson har varit mycket aktiv inom svenskt musikliv genom artiklar i dags- och fackpress och inom Sveriges Radio. Han valdes in som medlem i Föreningen svenska tonsättare 1965. Han var styrelseledamot i Elektronmusikstudion (EMS) 1973–1975, ordförande i svenska sektionen av Internationella samfundet för samtida musik (ISSM) 1974–1975, vice ordförande i ISCM:s presidieråd 1975–1978 och ordförande i Fylkingen 1975–1976.[1]

Mannen bakom den nonfigurativa musiken såväl som metamusiken; den senare för vilken han väl bör anses vara mest nämnd för i Sverige. Internationellt är det icke desto mindre den nonfigurativa musiken – som är tydligt inspirerad av musikfilosofen Theodor Adorno – som etablerat honom.

Morthenson är en mycket produktiv komponist. Han har utöver verk i ovan nämnda stilar komponerat ett betydande antal elektroakustiska verk. Han är härtill en flitig bildkonstnär och en synnerligen flitig debattör.

Priser och utmärkelser

Verkförteckning

  • Sinfonia da camera op. 1, för kammarensemble (1960)
  • Wechselspiel I för cello (1960)
  • Coloratura I för stråkorkester (1961)
  • Canzona för 6 körgrupper och 2 slagverkare (1961)
  • Wechselspiel II för flöjt (1961)
  • Wechselspiel III för piano och slagverk (1961)
  • Chains – Mirrors, elektroakustiska transformationer för kvinnliga röster (1961/63)
  • New Organ Music för orgel (1961–73)
    • ”Some of These...” (1961/63)
    • ”Pour Madame Bovary” (1962/1973)
    • ”Encores” (1962/73)
    • ”Eternes” (1964/73)
    • ”Decadenza I”, metamusic (1968/73)
    • ”Farewell”, metamusic (1970/73)
  • Coloratura II för kammarorkester (1962)
  • Courante I; II; III för piano (1962)
  • Coloratura III för kammarorkester (1962/63)
  • Antiphonia I för kammarorkester (1963)
  • Coloratura IV för orkester (1963)
  • Antiphonia II för kammarorkester (1965)
  • Neutron Star, elektroakustisk musik (1967)
  • Colossus, metamusik för stor orkester (1970)
  • Decadenza II för orkester (1970)
  • Senza, metamusik för stråkorkester (1970)
  • Antiphonia III för kammarorkester (1970)
  • Ultra, elektroakustisk musik (1970)
  • Labor, metamusik för kammarorkester (1971)
  • Life per complesso da camera ed orchestra för tenor och orkester till nonsenstext (1972)
  • Video 1, synestesi-etyder för 8 stråkar (1972)
  • Down för flöjt (1972)
  • Five Pieces for Orchestra för orkester (1973)
  • Alla marcia för damkör och orkester (1973)
  • Soli för blåskvintett (1974)
  • Anticanti för blandad kör med 6 soli eller stråkorkester med 6 soli eller blandning därav (1975)
  • Cultura, metamusik för 4 orglar, 2 gossopraner, baryton, elgitarr, elbas, 2 slagverkare och elektronik (1975)
  • Unisono : Duo för fagott och piano/cembalo/harpa (1975)
  • Morendo för orkester, kör och tape (1977)
  • Tremor för violin (1977)
  • Attacca för blåsorkester och tape (1977–78)
  • Intimi för basklarinett, fagott och tape (1978)
  • Musica nera för kammarorkester (1979)
  • Kindertotenlied för blåskvintett och tape (1979)
  • Stereos för 2 pianon (1979)
  • Monodia för orkester (1980)
  • Stone Movements för klarinett, trombon, cello och piano (1980)
  • Konsert för orgel och orkester (1981)
  • Trauma, metaopera för radio (1981)
  • Fragment av en folkvisa (”O tysta ensamhet”), elektroakustisk musik (1981)
  • Slutord (”Lo I am with you”) för blandad kör a cappella till text ur Matteusevangeliet (1982)
  • Ancora, metamusik för stråkkvartett (1983)
  • Aria för brasskvintett (1983)
  • Diaphonia för piano och tape (1983)
  • 1984 för orkester (1984)
  • Strano för blåskvintett och tape (1984)
  • Erinnerung för saxofon (1984)
  • Memory för saxofon (1984)
  • Dead Ends för piano (1984)
  • Energia I för blåsorkester (1984/1986)
  • Après Michaux för stråkkvartett, live-elektronik och recitatör till text av Henri Michaux (1985)
  • Materia för sopran/instrument, blandad kör, instrument eller synth och orgel (1985)
  • Improvisation 300 och Estremi, fantasi för piano över en fuga, BWV 565 (1985)
  • Restantes för orgel (1985)
  • Frühlingslied för sopran, basklarinett och piano till text av Heinrich Heine (1986)
  • Kyrie für Kinder för barnkör, stråkar och piano (1986)
  • Paraphonia för blåsorkester, 3 slagverkare, stråkkvartett och synth (1987)
  • Chorale för saxofonkvartett (1987)
  • Andliga sånger för röst, flöjt, elgitarr, elbas och slagverk till text ur Den svenska psalmboken (1988)
  • Once för klarinett, cello och piano (1988)
  • Silence XX för laser och tape (1988)
  • Contra för kammarorkester (1990)
  • Scaena för saxofonkvartett och synth (1990)
  • Exit för piano och synth (1991)
  • Discantus för orgel och kammarensemble (1992)
  • Intra för saxofon och gitarr (1993)
  • Resign för saxofonkvartett, MIDI-sax och synth (1994)
  • Interna för orkester (1996)
  • Estonia för stråkorkester (1997)
  • Interior Drums för 6 slagverkare (1997)
  • Post scriptum, variationer för orgel över fuga i d moll, BWV 565 (1997)
  • Sonora, gitarrkonsert (1999)
  • Vogler för orgel (1999)
  • Epilogos (Stråkkvartett nr 3) (2007)

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Hans-Gunnar Peterson. ”Biografi”. Svensk musik. https://www.svenskmusik.org/sv/s%C3%B6k?person=1171. Läst 11 december 2018. 
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats