Jan Malmstedt

Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Jan Malmstedt, född 1939 på Lidingö, är en svensk journalist och författare.^[1]

Biografi

Jan Malmstedt genomgick Journalistinstitutet i Stockholm 1961–62 och Nordisk journalistkursus (Århus, Danmark) 1965. Socionomexamen 1970 (teoretisk linje med socialpolitik som huvudämne) kompletterad med 3 betyg i statskunskap.

Jan Malmstedt började sitt journalistiska yrkesliv på Lidingös lokaltidningar och arbetade efter utbildningen på Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Han blev därefter redaktör för tidningar inom det sociala, psykologiska och pedagogiska området, Socionomen (1971–77) och Psykologtidningen (1977–1980) samt Fackläraren (1981–1990). När Svenska Facklärarförbundet och Sveriges Lärarförbund slogs samman 1990 blev han förlagschef på det nya Lärarförbundet. De sista två åren före pensioneringen 1999 ansvarade han för utveckling av förbundets webbplats.

Bibliografi

I sina böcker kombinerar Jan Malmstedt djupgående forskning inom varierande ämnen med att lyfta fram okända delar av dessa ämnens historia, ofta med journalistisk nyhetskänsla. Han skrev sin första bok Elfviks Michel – om Bellman på Lidingö 1990 och därefter Vävarna på Elfvik (1993) om Lars Fresks klädesfabrik.

Sin något ovanliga uppväxtmiljö i den internatskola hans mor drev, skildrade han i Lidingö flickpension – skolhistoria, kvinnohistoria, Lidingöhistoria (i Lidingö hembygdsförenings årsbok 2008).

Andra böcker har rört sig om idrottshistoria, Ju-jujutsuns väg från självförsvar till idrott (1995) och teknik (IT-ordbok för alla, (2007), Rusch – grabbarnas drömmoped, (2012) samt kulturhistoria som Ekeröhistorier (2011) och Torparliv på Ekerö (2012) och Lidingöhistorier (2013). Vingar på vattnet (2014) handlar om uppfinnaren, konstnären och flygpionjären Axel Holmström, som gjorde en uppfinning som effektiviserade den grafiska branschen och gjorde honom förmögen, så att han kunde bygga Sveriges första sjöflygplan. 2015 utkom Narkotikan i medierna: Idéerna som tände debatten som ger den idéhistoriska bakgrunden till mediernas behandling av narkotikafrågan på 1960-talet. Temat narkotika i medierna återkom 2022 i "Narkotika - en populärkulturell historia" (i Svensk Medicinhistorisk Tidskrift) om hur detektivromaner från 1800-talet till nutid skildrar narkotika, narkomani och narkotikadistribution. I Brottsplats Lidingö i detektivromaner och i verkligheten (2016), skrev Malmstedt ett 30-tal korta, ofta humoristiska, essäer om detektivromaner som har en stor del av handlingen förlagd till Lidingö. Dessutom berättas Lidingöpolisens historia, från fjärdingsmannen som blev poliskommissarien "Polis-Nisse" och fram till den lokala poliskårens avveckling. "Doktorerna på Drottningholm – världsarv med medicinhistoria" (2022) skildrar Drottningholm under 1700-talet som mötesplats för Sveriges vetenskapliga elit, inte minst läkare. Som livläkare och livkirurger var läkarna trägna gäster hos den kungliga familjen. När kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika på 1760-talet inledde stora byggnadsarbeten, till exempel det nya Kina slott, anställdes hovläkaren Nils Skragge för befolkningens hälsovård. Flera av de patienter Skragge skildrade i sin bok "Nosologia Drotningholmensis" hörde hemma i de industrier kungaparet anlade i Kanton. Fleera av Skragges patientberättelser bygger på brev i Hagströmerbiblioteket till Abraham Bäck som aldrig utnyttjats som källmaterial, men patienterna levandegörs också med data ur kyrkoarkivalier. När Gustav III övertog Drottningholm, anlade han den Engelska parken med utnyttjade av soldater i arbetskommandon, men saneringen av de träskmarker som förvandlades till park sanerade också träsken från malariamyggor. Gustav anställde för arbetarnas sjukvård Sven Anders Hedin, som skildrade de kommenderade soldaternas sjukdomar. Genom att kombinera Hedins texter med kyrkoarkivalier visar Malmstedt hur världsarvets vackra park kostat sjukdom och död. Sven Anders Hedin hade många strängar på sin lyra och skrev flera dramatiska verk, ibland med medicinskt tema.

Källor

Externa länkar

• Jan Malmstedt i Libris
• Presentation av Doktorerna på Drottningholm på Hagströmerbiblioteket: https://www.facebook.com/hagstromerbiblioteketsvanner