Jan Brueghel den äldre
Jan Bruegel d.ä. | |
Född | 1568[1][2][3] Bryssel[4], Belgien |
---|---|
Död | 13 januari 1625[1][5][6] Antwerpen[4] |
Medborgare i | Habsburgska Nederländerna |
Sysselsättning | Målare[7][8][9], ritare[9], grafiker[8], konstnär[10][11], bildkonstnär[12] |
Maka | Isabelle de Jode Catharina van Marienberghe |
Barn | Jan Brueghel den yngre (f. 1601)[13] Paschasie Brueghel (f. 1603) Ambrosius Brueghel (f. 1617)[13] Anna Brueghel (f. 1619) |
Föräldrar | Pieter Bruegel d.ä. Mayken Coecke |
Släktingar | Pieter Brueghel den yngre (syskon)[14] Pieter Brueghel den yngste David Teniers den yngre |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Jan Brueghel den äldre, född 1568 i Bryssel, död 13 januari 1625 i Antwerpen, var en flamländsk målare. Han var son till Pieter Brueghel den äldre.
Bruegel målade blommor, landskap och Edens lustgård i emaljliknande målningar, något som gav honom smeknamnet "Sammetsbruegel".
Brueghel var efter att först ha handleds av sin mormor, miniatyrmålarinnan Marie Verhulst, elev av Peeter Goetkint den äldre i Antwerpen, där han efter sin vistelse i Italien (1590-95)[15] var bosatt. Brueghel utförde en stor mängd av sirligt, i blågrön ton hållna landskap i litet format, som han försåg med rikt staffage av figurer och djur med omväxlande bibliska och mytologiska motiv samt scener ur det samtida vardagslivet. I Dresdens museer finns omkring 20, i Münchens 26, i Madrids mer än 50 verk.
Vid sidan av sin produktiva verksamhet för egen räkning, samarbetade Brueghel med andra konstnärer, bland annat med sin förtrogne vän Rubens. Så har han till exempel i den sistnämndes "De tre gracerna" i Nationalmuseum målat landskapet och blomsterkorgen. Dessutom togs hans färdighet att måla staffagefigurer i anspråk inom kamratkretsen. Så målade han till exempel ofta figurer i Joos de Mompers landskapsbilder. Å andra sidan målade Rubens, Hendrik van Balen och andra ibland figurerna i Brueghels landskap.
Brueghel var lärare åt Daniel Seghers och Mattheus Molanus.
Jan Bruegel den äldre dog i kolera liksom tre av hans barn. Sonen Jan Brueghel den yngre blev däremot målare liksom fadern.
Verk i urval
- Landskap med landtgårdar (1609, Nationalmuseum[16])
- Vas med blommor och insekter (Nationalmuseum)
- Flodlandskap (1607, Vanås i Skåne)
- Bondfolk på väg till marknaden (1607, Vanås i Skåne)
Källor
- Brueghel, 3. Jan d.ä. i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
Noter
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Jan Breughel, Biografisch Portaal (på nederländska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Aaron Swartz, Jan Bruegel, Open Library (på engelska), läs online, licens: GNU Affero General Public License, version 3.0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, rkd.nl .[källa från Wikidata]
- ^ Jan I Brueghel The Elder, Brueghel, Jan I, the Elder (på engelska), Benezit Dictionary of Artists, 16 december 2017, 10.1093/BENZ/9780199773787.ARTICLE.B00027549, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, Jan (I) Brueghel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Web umenia, läs online, läst: 7 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, vocab.getty.edu .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, BBC .[källa från Wikidata]
- ^ Jan The Elder Brueghel (på engelska), läs online, läst: 7 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.museabrugge.be , läst: 24 maj 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Union List of Artist Names, 27 juni 2019, läs online, läst: 22 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 27 juni 2019, läs online, läst: 21 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Helge Siefert, Zum Ruhme des Helden. Historien- und Genremalerei des 17. und 18. Jahrhunderts, München 1993, 160 f., 191
- ^ Nationalmuseum
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Jan Brueghel den äldre.
Media som används på denna webbplats
Bildbezeichnung aus: Katalog der Königlichen Gemäldegalerie zu Dresden. Herausgegeben von der Generaldirection der Königlichen Sammlungen für Kunst und Wissenschaft. Druck von Wilhelm Hoffmann. Dresden, Seite 292