James Shields (basebollspelare)

För andra betydelser, se James Shields.
James Shields
Basebollspelare
Chicago White Sox
James Shields i Tampa Bay Rays dräkt 2012.
Personlig information
Fullständigt namnJames Anthony Shields
SmeknamnJamie, Big Game James
Födelsedatum20 december 1981
FödelseortUSA Newhall, Kalifornien, USA
Längd / Vikt190 cm / 98 kg
PositionPitcher
Slår / KastarHöger / Höger
Draftad som466:e (16:e omg.) 2000 av
USA Tampa Bay Devil Rays
Klubbar*
* Klubbar i minor leagues och fall leagues utelämnade
Statistik (t.o.m. 9 juni 2016)
GrundserienSlutspeletMiLB
Matcher3311193
IP2 182,059,1554,1
W-L129-1053-635-31
ERA3,785,463,67
SO1 90145484
BB56215134
H2 14476558
WHIP1,241,531,25
Meriter

James Anthony Shields, född den 20 december 1981 i Newhall i Kalifornien, är en amerikansk professionell basebollspelare som spelar för Chicago White Sox i Major League Baseball (MLB). Shields är högerhänt pitcher.

Karriär

Major League Baseball

Tampa Bay (Devil) Rays

Shields i Tampa Bay Devil Rays dräkt 2007.

Shields draftades av Tampa Bay Devil Rays 2000 som 466:e spelare totalt och året efter gjorde han proffsdebut i Devil Rays farmarklubbssystem, där han tillbringade flera år innan han fick göra sin MLB-debut den 31 maj 2006.

Shields spelade för Tampa Bay till och med 2012. Under de sex hela säsonger han gjorde för klubben startade han aldrig färre än 31 matcher per säsong och hade aldrig färre än 203 innings pitched per säsong. Hans bästa år var 2011, då han vann 16 matcher och hade en earned run average (ERA) så låg som 2,82. Han var vidare bäst i American League med elva complete games och fyra shutouts. Den säsongen uttogs han till MLB:s all star-match och kom trea i omröstningen till Cy Young Award, priset till ligans bästa pitcher.

2008 spelade Shields i World Series, där han vann den enda match han startade men där Tampa Bay förlorade matchserien mot Philadelphia Phillies. Shields deltog i slutspelet för Tampa Bay även 2010 och 2011.

I december 2012 bytte Tampa Bay bort Shields till Kansas City Royals i en bytesaffär som innefattade flera andra spelare. Tampa Bay fick i utbyte bland andra Royals mest lovande unga spelare. Shields statistik under sin tid i Tampa Bay blev 87-73 (87 vinster och 73 förluster) med en ERA på 3,89 och 1 250 strikeouts på 218 matcher. När han lämnade klubben innehade han klubbrekorden avseende vinster, starter (217), innings pitched (1 454,2), strikeouts, complete games (19) och shutouts (åtta).[1]

Kansas City Royals

Shields i Kansas City Royals dräkt 2013.

2013 blev en lyckad säsong för Shields och för Royals, som spelade bättre än på många år och nästan lyckades ta sig till slutspel. Shields var 13-9 med en ERA på 3,15 och 196 strikeouts på 34 starter (228,2 innings pitched). Antalet starter och innings pitched var flest i American League. I den sista matchen nådde han milstolpen 100 vinster.[2] Efter säsongen utnyttjade Royals sin möjlighet att förlänga kontraktet med Shields i ett år för 13,5 miljoner dollar.[3]

2014 fick Shields för andra gången äran att starta Royals första match för säsongen och det var sjätte gången totalt i karriären.[4] Den 13 maj nådde han milstolpen 1 500 strikeouts.[5] Under grundserien var Shields 14-8 med en ERA på 3,21 på 34 starter och var en bidragande orsak till att Royals gick till slutspel för första gången sedan 1985.[6] Hans 34 starter var delat flest i American League.

I första slutspelsomgången, American League Wild Card Game (ALWC) mot Oakland Athletics, fick han förtroendet att starta, men gjorde ingen toppmatch; på fem innings pitched tillät han fyra poäng. Royals vann dock matchen efter förlängning och gick vidare till American League Division Series (ALDS).[7] Den matchserien vann Royals med 3-0 i matcher mot Los Angeles Angels of Anaheim, och Shields pitchade den tredje matchen där han tillät två poäng på sex innings pitched och utsågs till vinnande pitcher.[8] I nästa omgång, American League Championship Series (ALCS) mot Baltimore Orioles, startade han första matchen och precis som i ALWC tillät han fyra poäng på fem inningar medan Royals vann efter förlängning.[9] Royals avancerade till World Series mot San Francisco Giants, där Shields startade den första matchen. Han blev dock inte långvarig i matchen utan byttes ut redan i början av den fjärde inningen, vilket var den kortaste starten han gjort sedan 2008. På den korta tiden hann han tillåta fem poäng och sju hits och Royals förlorade matchen med 1-7.[10] I hans nästa start, match fem, spelade han bättre och tillät bara två poäng på sex inningar, men Royals förlorade även den matchen, nu med 0-5.[11] Till slut förlorade man matchserien med 3-4 i matcher.[12] Efter säsongen erbjöds Shields ett nytt kontrakt av Royals värt 15,3 miljoner dollar, vilket han dock avböjde. Han blev därmed free agent.[13]

San Diego Padres

I februari 2015, bara två veckor innan försäsongen skulle starta, skrev Shields på ett fyraårskontrakt med San Diego Padres som innefattade en möjlighet för klubben att förlänga kontraktet med ytterligare ett år. Kontraktet var värt cirka 75 miljoner dollar och det var det största kontraktet i Padres historia.[14] Han fick äran att starta Padres första match för säsongen och det var sjunde gången i karriären som han startade sin klubbs första match.[15] På de första 14 starterna för Padres var han 7-0 innan han förlorade sin första match för säsongen den 19 juni.[16] Från och med den matchen var han dock bara 6-7 under resten av säsongen och totalt var han 13-7 med en ERA på 3,91 på 33 starter. Antalet starter var delat flest i National League.

Efter att ha inlett 2016 års säsong 2-7 med en ERA på 4,28 på elva starter bytte Padres bort honom till Chicago White Sox i utbyte mot två unga talanger.[17]

Chicago White Sox

Shields första matcher för Chicago var inte bra; på de första 8,2 inningarna tillät han 21 earned runs och 25 hits.[18] I juli gick det bättre, men i början av september var han 3-10 med en ERA på 7,50 på 17 starter för Chicago och totalt under säsongen 5-17 med en ERA på 6,05. Det framkom samtidigt att han hade besvärats av smärta i ryggen.[19] Shields var under 2016 för White Sox 4-12 med en ERA på 6,77 på 22 starter och totalt för Padres och White Sox 6-19 med en ERA på 5,85 på 33 starter.

Efter bara tre starter 2017 hamnade Shields för första gången i karriären på skadelistan. Han besvärades av en muskelbristning i höger latissimus dorsi-muskel[20] och det dröjde ända till mitten av juni innan han kunde göra comeback.[21] Han nådde milstolpen 2 000 strikeouts några dagar senare som den 81:a pitchern i MLB:s historia.[22]

Referenser

Noter

  1. ^ Kaegel, Dick (10 december 2012). ”Royals acquire Shields from Rays for prospects” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/news/royals-acquire-james-shields-from-rays-for-wil-myers-prospects-c40591892. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ Kaegel, Dick (28 september 2013). ”Shields' 100th win lifts KC to most victories since 1989” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/news/james-shields-100th-career-win-lifts-royals-to-most-victories-since-1989/c-61964364. Läst 28 september 2013. 
  3. ^ Kaegel, Dick (31 oktober 2013). ”Royals pick up option on Burke Award winner Shields” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/royals/news/royals-pick-up-2014-option-on-james-shields/c-63576638. Läst 1 november 2013. 
  4. ^ Kaegel, Dick (28 mars 2014). ”Starting Opening Day commonplace for Shields” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/news/starting-opening-day-is-commonplace-for-royals-ace-james-shields/c-70158490. Läst 3 april 2014. 
  5. ^ Kaegel, Dick (14 maj 2014). ”Shields baffles Rox, notches 1,500th strikeout” (på engelska). Major League Baseball. http://mlb.mlb.com/mlb/gameday/index.jsp?gid=2014_05_13_colmlb_kcamlb_1&mode=recap_home&c_id=kc. Läst 14 maj 2014. 
  6. ^ Kaegel, Dick (27 september 2014). ”Royals punch ticket to first postseason since 1985” (på engelska). Major League Baseball. http://mlb.mlb.com/mlb/gameday/index.jsp?gid=2014_09_26_kcamlb_chamlb_1&mode=recap_away&c_id=kc. Läst 6 oktober 2014. 
  7. ^ Kaegel, Dick (1 oktober 2014). ”Fit for a King: Royals rally, win in 12” (på engelska). Major League Baseball. http://mlb.mlb.com/mlb/gameday/index.jsp?gid=2014_09_30_oakmlb_kcamlb_1&mode=recap&c_id=kc. Läst 6 oktober 2014. 
  8. ^ Sullivan, T.R. (6 oktober 2014). ”Shields pads postseason resume, earns nickname” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 8 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160308105600/http://m.mlb.com/news/article/97709364. Läst 6 oktober 2014. 
  9. ^ Kaegel, Dick (11 oktober 2014). ”Royals' extra power & might edge Orioles” (på engelska). Major League Baseball. http://mlb.mlb.com/mlb/gameday/index.jsp?gid=2014_10_10_kcamlb_balmlb_1&mode=recap&c_id=kc. Läst 12 oktober 2014. 
  10. ^ Langosch, Jenifer (22 oktober 2014). ”Shields' struggles continue in Series opener” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 8 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160308072720/http://m.mlb.com/news/article/99203442. Läst 22 oktober 2014. 
  11. ^ Kaegel, Dick (27 oktober 2014). ”Royals face elimination after Game 5 shutout loss” (på engelska). Major League Baseball. http://mlb.mlb.com/mlb/gameday/index.jsp?gid=2014_10_26_kcamlb_sfnmlb_1&mode=recap&c_id=kc. Läst 29 oktober 2014. 
  12. ^ Kaegel, Dick (30 oktober 2014). ”Royals fight tooth and nail, fall just short in Game 7” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 3 november 2014. https://web.archive.org/web/20141103004810/http://m.mlb.com/news/article/99997362/. Läst 30 oktober 2014. 
  13. ^ Kaegel, Dick (11 november 2014). ”Shields rejects Royals' qualifying offer for '15” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 30 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160630031917/http://m.mlb.com/news/article/101060762. Läst 11 november 2014. 
  14. ^ Brock, Corey (12 februari 2015). ”Padres announce 4-year deal with Shields” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 30 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160630043806/http://m.mlb.com/news/article/108732358. Läst 17 februari 2015. 
  15. ^ Cassavell, AJ (28 mars 2015). ”Shields' seventh Opening Day start promises to be special one” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 30 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160630025124/http://m.mlb.com/news/article/115269212. Läst 5 april 2015. 
  16. ^ Gabel, Chris (20 juni 2015). ”'Grind day' doesn't go Shields' way” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/news/james-shields-takes-first-loss-vs-d-backs/c-131838070. Läst 23 juni 2015. 
  17. ^ Merkin, Scott (4 juni 2016). ”Sale is sold: Shields dealt to White Sox” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/news/white-sox-padres-complete-james-shields-trade-c182092484. Läst 10 juni 2016. 
  18. ^ Merkin, Scott (18 juni 2016). ”Shields struggling to find his way with White Sox” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/amp/news/shields-struggles-continue-with-white-sox-c184907946.html. Läst 28 juli 2016. 
  19. ^ ”James Shields vows to keep pitching despite back pain” (på engelska). ESPN. 7 september 2016. http://www.espn.com/mlb/story/_/id/17481940. Läst 21 november 2016. 
  20. ^ Merkin, Scott (22 april 2017). ”Shields' first DL trip 'tough,' but hopefully brief” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/news/james-shields-talks-first-dl-trip-of-career-c225899846. Läst 11 september 2017. 
  21. ^ Matheson, Keegan (18 juni 2017). ”White Sox place Gonzalez on 10-day DL” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/news/white-sox-put-miguel-gonzalez-on-10-day-dl-c237212374. Läst 11 september 2017. 
  22. ^ Merkin, Scott (24 juni 2017). ”Shields K's 2,000, says starters have to improve” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/news/james-shields-of-white-sox-fans-2-000th-batter-c238527746. Läst 11 september 2017. 

Webbkällor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats