James Pradier
| James Pradier | |
.jpg) | |
| Född | Jean-Jacques Pradier[1] 23 maj 1790[2][3][4] Genève[1] |
|---|---|
| Död | 4 juni 1852[5][2][3] (62 år) Ruell[1] eller Bougival |
| Begravd | Père-Lachaise[6][7][8] |
| Medborgare i | Frankrike[9][10], Republiken Genève[1], Schweiz[10] och Republiken Genève[1] |
| Utbildad vid | École nationale supérieure des Beaux-Arts[1] Franska akademin i Rom, [11] |
| Sysselsättning | Skulptör[5][1][12], målare[1] |
| Arbetsgivare | École nationale supérieure des Beaux-Arts (1827–)[1] |
| Maka | Louise Pradier (g. 1833–)[1] |
| Partner | Juliette Drouet (1825–)[13] |
| Barn | Claire Pradier (f. 1826) John Pradier (f. 1836)[13] |
| Utmärkelser | |
| Prix de Rome (1813)[1] Riddare av Hederslegionen (1828)[1] Officer av Hederslegionen (1834)[5][1] | |
| Redigera Wikidata | |
James Pradier (egentligen från Jean-Jacques Pradier), född 23 maj 1790 i Genève, död 4 juni 1852 i Bougival, var en fransk skulptör.
Pradier kom 1810 till Paris, vann Rompriset vid akademien och reste 1813 till Rom. Efter sin återkomst verkade han i Paris, där han blev medlem av Institutet 1827. Han var en skicklig eklektiker, närmast i Canovas riktning, står högst i sina kvinnobilder, eleganta och behagfulla med utmärkt behandling av marmorn. Bland hans arbeten finns Niobid (1822) och Psyche med fjäriln (1824, båda i Louvren), Kloris, Leda, Fryne (i franska provinsmuseer), Atalanta (1850), Sapfo (1852, båda i Louvren) samt Odödligheten (ädel staty, Protestantiska kyrkogården i Nîmes). Bland hans monumentalverk är sänggudinnorna på Molièrefontänen och de tolv segergudinnor, som vaktar Napoleons grav i Invaliddomen. "I de sistnämnda nådde han en stor och hög stil och öfverträffade sig själf", skriver Georg Nordensvan i Nordisk familjebok. Andra verk av Pradier är apostlastatyerna i Madeleinekyrkan, Rousseaus staty i Genève och allegoriska figurer på en fontän i Nîmes.
Källor
Noter
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] HDS-ID: 022093.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] James Pradier, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 64635.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] James [Pradier, Jean-Jacques] Pradier, SIKART (på engelska), SIKART-ID: 4023468.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6j39ddk, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Hubert Lavigne, état civil d'artistes français, 1881, s. 14.[källa från Wikidata]
- ^ Henry Jouin, La sculpture dans les cimetières de Paris, vol. 3e série, tome 13, Nouvelles archives de l’art français, 1897, s. 174.[källa från Wikidata]
- ^ Jules Moiroux, Le cimetière du Père-Lachaise, 1908, s. 284, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Paul Bauer, Deux siècles d'histoire au Père Lachaise, 2006, s. 653, ISBN 978-2-914611-48-0.[källa från Wikidata]
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SIKART, SIKART-ID: 4023468, läst: 18 juni 2021.[källa från Wikidata]
- ^ AGORHA, läs onlineläs online, läst: 1 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ abART, abART person-ID: 170240, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Geneanet, läs online.[källa från Wikidata]
Tryckta källor
- Pradier, James i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
James Pradier
Buste du sculpteur James Pradier, par Eugène-Louis Lequesne, Paris, façade du musée du Luxembourg)